Magnus Persson: Det är korsets mysterium

Klimax i Jesu jordiska liv och uppdrag närmar sig. Inget lämnas åt slumpen, varken av Jesus själv eller av de författare som återger händelserna. Jesus förbereder noggrant intåget i Jerusalem. Han har tills nu uppehållit sig i mindre ansenliga trakter, men nu styr han stegen mot Jerusalem och påskhögtiden. Han ska göra ett "statement". Sättet på vilket han anländer till Jerusalem kommer att säga något viktigt om vem han är och vad han har kommit för att göra.

Det är uppenbart att inte bara folket utan också Jesus lärjungar fortfarande hoppas på någon form av messiansk styrkemanifestation. En gudomlig revolution som ska resultera i ockupationsmaktens fall och upprättande av Guds rike. Många mäktiga krigsherrar och kungar har genom historien gjort maffiga intåg i viktiga städer. Med välproducerade parader och marscherande soldater har de visat upp sina militära muskler. Sittande på starka hästar eller i pampiga fordon har de mottagit folkets jubel.

Men Jesus är annorlunda. Han väljer ett åsneföl, inte ett arabiskt fullblod. Åsnan, ett enkelt och fredligt djur som inte kan användas i strid.

Det är tydligt att han inte har för avsikt att möta folkets rop på en stark man som kan besegra ockupationsmakten. Som flera gånger tidigare gör han dem besvikna som hoppats på en Messiasgestalt som med makt och myndighet ska ta över.

Hade lärjungarna fått bestämma hade Jesu intåg i Jerusalem förmodligen mer sett ut som en amerikansk presidentkampanj. Men som någon har uttryckt det ”the medium is the message”, det vill säga behållaren kan inte skiljas från innehållet. Formatet och framställning formar budskapet.

Men Jesus kom inte för att bli tjänad utan för att tjäna, han har inte kommit för att ta utan för att ge. Det är korsets mysterium. Gud kommer till oss som ett offerlamm som tar på sig världens synd. Detta präglar inte bara vad han gör utan hur. Han demonstrerar ett annat rike där styrkan finns i svagheten, där makten finns i tjänandet och där segern finns i offret.

Det är den högsta formen av tjänande. En kung som kommer redo att dö för sitt folk. Inte en kraftmätning med ockupationsmakten. Inte en populistisk kampanj i strävan efter popularitet. Inte politiskt korrekta manövrar i strävan efter makt och inflytande. Utan en frälsare redo att lägga ner sitt liv för världens synd. Tänk om vi som kyrka skulle möta vår samtid i samma anda? Vårt ärende måste formas av vår avsändare.

Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.