Meningarna går isär om mindfulness

I onsdagens tidning berättade två kristna om hur mindfulness hjälper dem i livet. Men alla ser inte mindfulness på samma sätt.

En av de starkaste kritikerna till all form av österländskt inspirerad meditation är Gertrud Storsjö, som under många år arbetade för organisationen Ljus i öster. Hon har skrivit boken ”Buddha eller Kristus”, där hon bland annat uppmärksammar mindfulness. Hon menar att buddhistisk meditation i de sista stegen leder till att man öppnar sig för övernaturliga krafter och förmågor.

– Mindfulness i västerländsk version går inte så långt men det bygger ändå på buddhistisk andlighet. Många upplever redan i första lektionen av mindfulness hur andligheten ger sig till känna och vägrar därför att fortsätta.

Hon ser mindfulness som en väg in för buddhismen i Sverige, och något som i förlängningen kan få svenskar att förändra sin religiositet. Om fler praktiserar mindfulness tror hon att det kommer göra avtryck i samhället.

– Vi svenskar är väldigt ordentliga och accepterar inte att något är fel i samhället. Finns det problem ska de åtgärdas. Med mindfulness ska man bara acceptera saker och ting, man ska släppa det oavsett om det är ont eller gott.

Men tror du inte att meditation kan vara ett sätt att stilla sig så att Jesus kan komma in?

– Jesus kan inte komma in genom österländska meditationsmetoder utan genom att man läser och tar till sig Guds ord. Genom detta får vi Guds frid i våra sinnen, säger hon.

Är inte intresset för mindfulness ett tecken på att kyrkan miss- lyckats med att erbjuda något som ger frid?

– Herren Gud byggde in vila i skapelsen och gav oss budet att tänka på vilodagen. Men vi negligerar hans ordinationer och därför blir vi stressade och utbrända. Som kristna borde vi föregå med gott exempel och visa att Guds metod för vila och avkoppling är effektiv och utan biverkningar, säger hon.

Lars Johansson, lärare på Örebro teologiska högskola, är den kanske främsta kristna experten på nyandlighet i Sverige. Han har följt hur mindfulness har gått från att vara en del av nyandligheten till att bli en accepterad del av den offentliga vården.

– Mindfulness är ju något som marscherat fram under senare år. Kyrkan behöver inte bara ha kunskap om mindfulness utan måste också kunna möta människors behov på det här området.

Magasinet NOD, som Lars Johansson arbetar med, gjorde för två år sedan en grundlig genomgång av mindfulness. Läkaren Pekka Mellergård, som då var rektor på Örebro teologiska högskola, lyfte fram att flera av de vetenskapliga studier som sägs visa mindfulness positiva effekter har stora brister. Studierna kan baseras på alltför små behandlingsgrupper, det kan saknas kontrollgrupper och långsiktig uppföljning. Detta är ett problem för dem som hävdar att mindfulness har en bevisad positiv effekt.

– De som förespråkar mindfulness har arbetat hårt för att frikoppla den från buddhismen och för att ge mindfulness ett vetenskapligt stöd, säger Lars Johansson.

En annan kritik som förekommer mot mindfulness är att den är del i en samhällsutveckling där alltmer ansvar för det egna välbefinnandet läggs på individen. Om anställda mår dåligt kan arbetsgivaren skicka dem på en mindfulnesskurs för att de ska kunna hantera stressen när det är själva arbetsmiljön som borde förbättras.

Lars Johansson tror att några av de enklare övningarna kan frikopplas från buddhismen, men är inte säker på att detta alltid sker i dagens terapiutbud. Därför behövs vaksamhet. Övningar som vill öka närvaron i nuet finns också i den kristna traditionen med tillägget att man då också räknar med Guds närvaro.

– Mindfulness är svårbedömt. Meningarna går väldigt isär bland kristna. Jag vet att en del tycker att man inte ska hålla på med mindfulness alls, andra kristna förstår inte varför man överhuvudtaget ska vara försiktig.

Aposteln Paulus ger de kristna i Korinth rådet att avstå kött som offrats till avgudar om deras samveten tyngs av att äta det. Att äta köttet är dock i sig inte synd. Lars Johansson menar att den principen kan överföras på vissa former av mindfulness.

– Det som kan vara till en hjälp för någon kan vara till stjälp för en annan.

Grethe Livbjerg: Jag tror man blir andligt påverkad

När Grethe Livbjerg för några decennier sedan ägnade sig åt zenmeditation gjorde hon en del mystiska upplevelser. Hon menar att denna meditation går att jämföra med en upptäcktsresa på egen hand, medan den kristna bönen är något helt annat.

Grethe Livbjerg är en kristen danska som är redaktör för Levende Vand, en tidskrift för kristen andlighet. Under 1970-talet ägnade hon sig mycket åt meditation och av hinduiska lärare ville hon lära sig tekniker som skulle kunna användas i kristna sammanhang.

Hon utövade även zenmeditiation och fick uppleva att den kunde ge mystiska upplevelser, en känsla av att vara förenad med alltet.

Samtidigt blev hon betänksam när många stannade i den upplevelsen och inte gick vidare till att ha en levande kontakt med Jesus.

I dag beskriver hon zenmedition som att ge sig ut ensam på en upptäcktsresa medan hon liknar den kristna bönen vid en bröllopsresa där allt går i kärlekens tecken.

Till Dagen säger hon att hon skulle avråda kristna från att använda sig av mindfulness.

– En teknik som används för att behärska tankar och känslor kan ju i och för sig vara neutral, men jag tror inte längre att sådana tekniker är det. Jag tror att man blir andligt påverkad. Jag skulle istället råda kristna att be Jesusbönen, eller att be i tungor. Det kostar ju inte heller någonting.

Jonatan Sverker

Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.