Öppenhet viktig när pastorns lön sätts

Ska pengarna i kollektboxen gå till evangelisation och socialt arbete – eller ska de användas för att ge tidigare anställda en bibehållen levnadsstandard?

rågan om pensionsavtalet som skrevs för de ursprungliga styrelsemedlemmarna i Livets ord sätter ytterst fingret på hur kyrkornas insamlade medel ska användas.

– Det är klart att det är lättare för människor att ge när man ser ett behövande barn framför sig. Men det vore naivt att tro att pengar som kommer in inte används till pastorslöner, säger Per-Olof Eurell, näringslivsprofil, förkunnare och författare bland annat till boken Tiondeprincipen – lärdomar om givande från Bibeln och historien. Sedan ett år tillbaka är han själv medlem i församlingen Livets ord i Uppsala.

– Tittar man på en församlings budget är det absolut fakta att den största utgiften är personalkostnader och den näst största är lokalkostnader. Att insamlade pengar fördelas på det här sättet är nog inget den genomsnittlige gåvogivaren i församlingen tänker på, fortsätter han.

– Men ett sätt för oss som församling att utföra det evangeliska arbetet är ju att skapa finansiering för människor som istället för att jobba sekulärt kan arbeta heltid för att sprida evangeliet och ägna sig åt att utveckla ett starkt och sunt församlingsliv, säger Per-Olof.

Den specifika situation som gjort att diskussionen uppstått i medierna den senaste veckan är inget som Per-Olof Eurell vill uttala sig om.

– Jag har inte tillräcklig vetskap om hur verkligheten ser ut och vill därför inte kommentera det enskilda fallet. Ett grundläggande bibliskt perspektiv är att arbetaren är värd sin lön, men i sådana här sammanhang brukar det snarare handla om svårigheten att få till anständiga löner. Pastorstjänsten är ju ett låglöneyrke, säger Per-Olof Eurell.

Lönesättning i en församling är en förtroendefråga, menar han.

– Det gäller allt ledarskap i en församling. Öppenhet och transparens är viktigt. Lönesättning ställer krav på ordningar och strukturer. Du måste hitta motiv till olika lönesättning, till exempel att det är naturligt att den som har mycket ansvar har högre lön och kompenseras för det. Men för att befinna sig på trygg mark bör man nog inte avvika så mycket från rådande praxis, säger Per-Olof.

Kan du förstå att medlemmar i Livets ord Uppsala har bestämt sig för att sluta ge tionde till församlingen utifrån det som har hänt?

– Jag kan förstå det som ett uttryck för att man inte har förtroende för förvaltningen, inte som ett uttryck för att man inte ska ha avlönade pastorer. Som sagt, jag kan inte detaljerna i den här situationen, men utifrån den bild som har framkommit i media förstår jag att medlemmar reagerar, säger Per-Olof Eurell.

Pastorsutbildningarna har emellanåt varit i fokus för debatten när man har efterlyst bredare teologisk kompetens inom frikyrkan. Vad får den kompetensen kosta?

– Det här är en öm punkt, menar Per-Olof Eurell.

– Å ena sidan vill vi ha pastorer som är utbildade. De flesta yrken ställer krav på högskoleutbildning idag och det är ju rimligt att det också omfattar pastorer. Men å andra sidan innebär det en längre utbildning, högre kostnader och därmed ett behov av högre lön. Där glappar det i dag, men det är ett dilemma eftersom det handlar om en gåvofinansierad sektor.