Livsstil
Perla ger eleverna mod att motverka mobbning
”Min mamma blev mobbad”, berättar flickan i årskurs tre när Perla Bjurenstedt har sjungit med klassen. Varje vecka möter han mellan 800 och 1 000 skolelever, och har hållit på i 40 år. Kanske är han den som har nått flest elever med budskapet att alla människor är lika mycket värda.

Med den slitna akustiska gitarren i handen har Perla Bjurenstedt besökt låg- och mellanstadieskolor i landets alla landskap flera gånger om. Han fick instrumentet av sin pappa för 42 år sedan, och har slått på den så mycket att det blivit ett extra hål i gitarrlådan. Han visar hålet för barnen i klassrummet den här dagen.
Så sjunger Perla sina enkla och trallvänliga visor tillsammans med killarna och tjejerna. ”Det är så roligt att se dig!” Och: ”Du kan mycket mer än du tror”. Eller: ”Vi är alla bitar i livets stora pussel. Kom ihåg att alla bitar behövs”.
Från den skavda gitarrlådan strömmar musiken, liksom i harmoni med Perlas budskap om att vi kan få betyda något oavsett hur vi ser ut: långa, korta, tjocka eller smala. Att livet kan föra med sig en och annan repa har nog en del av barnen i tredje klass redan uppfattat.
Perla besöker orter från Norrland till Skåne, oftast på inbjudan från en lokal kyrka som erbjuder hans tjänster till skolorna under en vecka.
Just den här dagen är han på Söderby friskola i Salem utanför Stockholm. Det är ett returbesök efter att han någon månad tidigare haft eleverna från skolan på en konsert för Världens Barn en vardagskväll i pingstkyrkan i Botkyrka, strax intill. Då var det cirka 130 barn i kören och 300 personer i publiken.
Nu när Perla är tillbaka känner barnen igen honom och kan många av sångerna de sjunger under 40-minuterslektionen.
– Helt fantastiskt att få ha Perla här, säger treornas klassföreståndare Helene Pettersson. Han blandar hur man är och ska vara mot varandra. Barnen blir glada och inspirerade, och han får dem att förstå genom att knyta budskapet till sina sångtexter.
Perla Bjurenstedt lärde sig spela gitarr av sin storebror när han var åtta år, och växte upp i Jönköping. Under högstadieåren spelade han med kompisarna i bandet Lordsingers i kyrkan. Så småningom gifte han sig, flyttade till Stockholm och började resa och spela i kyrkorna.
I samband med detta gjorde han också ett par trevande skolbesök, och kände att det här var hans grej, berättar han. Sedan dess har han sjungit för elever från förskolan till årskurs sex.
– Det blev min livsuppgift som jag är jätteglad för. Barnen ger en omedelbar respons och visar om de tycker det man gör är roligt eller tråkigt. Jag får igen väldigt mycket.
– Jag pratar mycket om vad ord kan betyda – positivt och negativt. I dag är det inte bara hur vi uttrycker oss med munnen som betyder något. Utan också via mobiler och datorer. Här kränker barnen varandra, ända ner i tvåan och trean. Det är en hård och tuff värld för väldigt många, säger Perla.
För barnen i klassrummet berättar han om tjejen i fyran som ville prata med honom efter en spelning. Hon hade inte en enda kompis, och fick höra från de andra i klassen att hon var ful och tjock så fort det inte var någon vuxen i närheten.
– De som mobbar tycker de är tuffa, men jag säger att det är fegt. Var modiga och lyssna till ert hjärta, om vad som är rätt och fel, uppmanar han.
Totalt 13 LP/CD-skivor har han spelat in, och snart ska han ut med sin musik på Spotify.
En viktig del i Perla Bjurenstedts verksamhet är att varje år hålla några konserter för Världens Barn ihop med Radiohjälpen och Läkarmissionen. Då samlar han kanske 400–500 barn och föräldrar, har sitt band med sig och sjunger ihop med en stor skolkör.
För två år sedan besökte han Uganda och fick möta hundratals barn i projektet Tigers Club som på det här sättet fått hjälp bort från gatan med fotbollens hjälp.
– Jag fick gå in i slummen i Kampala med beväpnade vakter. Jag mötte 5–6-åriga killar som hade drogat sig med lim för att de inte skulle känna hunger. Ögonen rullade på dem. Det glömmer jag aldrig.
– Jag vill ha med en bit av detta hela tiden för att känna tacksamhet. Hela tiden kan vi göra världen lite bättre.
Oavsett det handlar om fattiga barn i Afrika eller mobbade killar och tjejer här hemma är Perlas inställning att det går att göra något.
– Jag kan inte påverka alla. Men ändå någon. Det handlar hela tiden om att hjälpa en och en.
I Söderby friskola visar Perla det kristna budskapet med ett högst praktiskt råd till treorna:
– Det är alltid mycket bättre att göra en kompis glad än att göra en kompis ledsen, säger han innan det är dags att dra vidare till nästa klassrum.