Livsstil
Rädda världen - och tjäna pengar
Vill du tjäna pengar och samtidigt lösa världsproblemen? Då ska du inte skämmas, utan ta för dig och bli en samhällsentreprenör. Det tycker i alla fall författarparet Maja Brisvall och Erika Augustinsson som vill inspirera fler att ta ansvar för vår värld.
- Vad är det du brukar säga nu igen?
Maja Brisvall letar efter det där perfekta citatet som ska förklara hela idén, och hon viftar frustrerat med ena armen innan hennes kollega kommer med sitt förslag.
- Att det är helt okej att bli rik på att lösa världsproblemen, undrar Erika Augustinsson.
Just det. Enklare än så kan det inte beskrivas. I en tid då samhället skär ner på sina resurser och de traditionella folkrörelserna inte lockar till sig folket, då är det dags att hitta något nytt. Det är dags att skapa företaget "Rädda världen AB" för att ge sig ut och göra samhällsnytta. I alla fall enligt de båda världsförbättrarna Maja Brisvall och Erika Augustinsson som tillsammans har skrivit boken "Tjäna pengar och rädda världen".
Maja presenterar sig som affärsstrateg och Erika som journalist och aktivist. Tillsammans säger de sig vara optimister, och deras inspirationsbok om entreprenörskap har kommit till samtidigt som den ena världskrisen efter den andra briserade. Att såväl klimatet som finanserna är i kris är nedslående på många sätt, men de båda författarna verkar mest bli entusiastiska, eftersom det gör deras tankar ännu viktigare.
- Nu skriker folk efter lösningar, konstaterar Maja.
Anledningen till att de började skriva en bok om samhällsnyttiga entreprenörer var för att de såg ett nytt globalt fenomen. Ett fenomen som också började spridas i Sverige, men som inte var omskrivet och som det inte fanns någon benämning för.
Maja och Erika har framför allt fastnat för termen samhällsentreprenör, ett ord de hoppas kunna sprida till svenska folket. Förhoppningen är att alla ska veta att en samhällsentreprenör är en människa som vill jobba effektivt och uppnå mycket, men som har mer än pengar i sikte när verksamheten ska utvärderas.
Den främsta reklampelaren i genren är Mohammad Younis från Bangladesh, som startat mikrolånföretaget Grameen Bank så att landets fattigaste invånare ska ha råd att starta företag och bli självförsörjande. Hans affärsidé har inte bara visat sig vara lönsam och samhällsnyttig, den har även gett avkastning i form av Nobels fredspris.
Men man behöver inte åka till andra sidan jorden för att hitta samhällsentreprenörer. De finns också i Sverige, och Maja och Erika presenterar några av dem i sin bok. Det är de hemlösas tidning Situation Stockholm, den ekologiska matvaruproducenten Saltå Kvarn, energiföretaget God El och en rad andra som de anser platsar i den nya sociala entreprenörsgemenskapen.
De båda författarna spår att det är sådana här företag som i framtiden kommer att lyckas, och att kapitalismen är på väg att ömsa skinn och överge ensidig vinstmaximering till förmån för ett större ansvar för människor och miljö.
-Jag tror att entreprenörerna kommer att tvingas in i den här fållan. Om tjugo år kan man inte driva en verksamhet utan att ta hänsyn, profeterar Erika och menar att de senaste årtiondenas rovdrift på natur och människor i jakt på profit kommer att ses som en historisk parantes.
- Vi ser en tydlig trend, numera vill man inte bara jobba för vilket företag som helst. Man vill göra något bra också, säger Maja när hon förklarar hur de yngre generationerna ser på livet.
Författarparet förklarar att tidigare har det varit vanligt att skilja mellan jobb och fritid, där man på fritiden kunde engagera sig ideellt för att göra världen bättre. Det ska egentligen inte behövas, utan det ska gå att kombinera sitt engagemang med sitt yrkesval. Och det ska inte vara fult att ta betalt för att man vill göra något gott.
- Med de problem vi har i dag finns det mycket pengar att tjäna. Kan du lösa klimathotet är det klart att du också ska tjäna pengar på det. Vi måste få bort stämpeln att det är fult att tjäna pengar på att göra bra saker.
En av de stora förebilderna i Sverige för den nya korsbefruktningen mellan socialt ansvar och professionellt affärstänkande är second handkedjan Myrorna som drivs av Frälsningsarmén.
Genom att ta in en vd från näringslivet vände de en nedåtgående trend, och med hjälp av affärstänkande har de vänt miljonförlust till miljonvinst. Men vinsten går inte till några aktieägare, utan till
Frälsningsarméns sociala verksamhet.
- Det här är den enda av de gamla folkrörelserna som har förstått kraften i det här synsättet. De har snott logiken från näringslivet, men inte målet, förklarar Erika Myrornas förvandling från att vara en traditionell ideell organisation till att bygga sitt koncept på samhällsentreprenörskap.
De båda författarkollegerna ser gärna att fler organisationer tar efter Myrornas exempel, och de tycker också att Sveriges olika kyrkor skulle kunna spela en viktig roll för att fostra fram nya samhällsentreprenörer. Exempelvis som samarbetspartner eller finansiärer.
-Kyrkor har länge stöttat olika sociala verksamheter, de har skickat ut missionärer för att hjälpa andra, så varför skulle de inte kunna satsa på det här, undrar Erika.
- Folkrörelser, ni måste se vilken möjlighet ni har, kompletterar Maja.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
