Livsstil
Religiösa huvudbonader: Slöja, kippa, hijab, mitra och hättor
Slöja, hijab, kippa, nunnedok och kalott - vem bär vad och varför?
Det finns väldigt många olika huvudbonader inom religionens värld, slöjor, kippor, mitror och hättor. En del används för att visa vördnad inför Gud, andra anger position. Och med risk för att inte få plats att nämna alla, har vi valt att bara titta närmare på några.
Kristendom:
Mitra
Protestanternas präster bär inga huvudbonader, men biskopar och ärkebiskopar har en mitra, som en del av den liturgiska dräkten med kräklan (den långa staven) och mässhaken (som ser ut som en poncho). Två band är fästa i mitran och går ner på ryggen. Mitrorna ägs av stiftet och ges tillbaka när en ny biskop ska vigas.
En pensionerad biskop kan låna en mitra (men aldrig kräklan) om han ska leda en gudstjänst eller predika. Det är frivilligt att använda huvudbonaden, men det är sällan någon väljer att inte ha den.
Traditionellt bärs mitran vid högtidligare guds-tjänster, som präst- och diakonvigningar, och då under in- och utgångsprocessionen, vid själva vigningsceremonin samt under välsignelsen. Ärkebiskopens mitra är inte större eller mer utsmyckad än övriga biskopars.
Den största huvudbonaden bär såklart il Papa, den romersk-katolske påven. Han har en mitra samt en tiara, en hög, rund, brättlös hatt som symboliserar en krona. Eller hade, rättare sagt. för tiaran som varit förbunden med rollen som statsöverhuvud för Vatikanstaten används inte sedan Paulus VI:s tid. Nuvarande påven Benendictus XVI har valt att helt ta bort den ur sin vakensköld då han anser den allt för mycket kopplad till "världslig makt."
Kalott
Kardinalernas kalotter är (kardinal)röd och ärkebiskoparna samt biskoparna bär purpurfärgade kalotter. Men de behöver inte alltid ha sin kalott. Biskoparna och ärkebiskoparna bär både kalott och mitra under en mässa (men inte under vanliga gudstjänster). När nattvarden delas ut under mässan är de barhuvade. Tillsammans med kräklan och mässhaken ingår mitran i högtidsskruden. Ibland bär päven kalott, då en vit.
Nunnedok
Nunnor, som likt de romersk-katolska, bor i kloster bär alltid ordensdräkt och täcker huvudet med nunnedok. Nunnor som verkar utanför klostret har antingen nunnedok eller inte, beroende på sysslor och vad orden föreskriver. Innan de avlägger sina löften har noviserna vita dok.
Hatt för präster
Prästerna i den grekisk-ortodoxa kyrkan är barhuvade under gudstjänsten, men offentligt har de oftast hatt. Många känner säkert igen deras höga, svarta cylinderhattar.
Prästmunkarnas hattar liknar prästernas, men täcks av en lång, svart duk som symboliserar änglavingar. Under guds-tjänsterna har biskoparna en rikt ut-smyckad och päronformad mitra med ett kors högst upp.
Prästerna i den grekisk-ortodoxa kyrkan är barhuvade under gudstjänsten, men offentligt har de oftast hatt. Många känner säkert igen deras höga, svarta cylinderhattar.
Prästmunkarnas hattar liknar prästernas, men täcks av en lång, svart duk som symboliserar änglavingar. Under guds-tjänsterna har biskoparna en rikt ut-smyckad och päronformad mitra med ett kors högst upp.
Inom katolicismen och den ortodoxa kyrkan ska manliga gudstjänstbesökare gå in med bart huvud, medan kvinnor (främst äldre i katolska länder) förväntas täcka håret med en sjalett eller hatt eller bara sätta upp håret.
Islam:
Hijab
De flesta muslimer världen över tolkar texten i Koranen som att den föreskriver att kvinnor ska bära slöja - hijab - dvs dölja sitt hår utanför hemmet. Medan vissa grupper i Europa tar avstånd från vad de ser som ett uttryck för förtryck, gör religionen, kulturen, traditionen och miljön att andra väljer att frivilligt slöja sig.
Hijab, som betyder skydd, bars från början endast av överklassen. Slöjans utformning varierar väldigt mellan olika delar av den muslimska världen. Det heltäckande plagget burka, som bara har ett litet nät framför ögonen, var ursprungligen en dräkt för hovdamerna när de lämnade palatset.
I dag används det främst av kvinnor i Afghanistan och delar av Pakistan. I Iran har kvinnorna svarta chador från huvudet och ner till foten, men en del av ansiktet visas. Sjal som täcker hår och hals kan i dag bäras mer moderiktigt med fantasifulla arrangemang, tyger och fästclips.
I dag används det främst av kvinnor i Afghanistan och delar av Pakistan. I Iran har kvinnorna svarta chador från huvudet och ner till foten, men en del av ansiktet visas. Sjal som täcker hår och hals kan i dag bäras mer moderiktigt med fantasifulla arrangemang, tyger och fästclips.
Burka
Den heltäckande slöjan kallas för burka, och visar ingenting av kroppen, förutom i undantagsfall ögonen. Oftast döljs även ögonen bakom tyg.
Männen har tidigare alltid burit huvudbonad, helst turban. Numera är vanligt att muslimer endast täcker huvudet med en hätta under bönen. Precis som bland kvinnorna har huvudbonad kommit att kännas lite omodernt i Europa. Den röda fezen används främst av högre utbildade män och har inget med islam att göra. Däremot virar många imamer (de som leder bönen i moskén) ett tygstycke runt en fez. Resultatet blir ett slags miniturban som utgör en del av imamens ämbetsplagg.
Judendom:
Ortodoxa judiska män bär alltid kalott (kippa på hebreiska, jarmulke på jiddish). De med hår fäster den med hårspännen, flintskalliga med sugproppar!
De stora pälshattarna (med plast över i regn och snö) är mer socialt än religiöst betingade. Kalotten bärs alltid under hattarna. Bönemantel, Tallit, bärs i synagogan av män.
Mycket i judendomen är reglerat med gudomliga bud, men det sägs inget om varför mannen jämt ska täcka sitt huvud. Flera skulle säga att den bärs för att visa vördnad inför Gud, för att de vill ha något mellan sig själv och Gud. ”... Och detta skall ni ha till prydnad för att ni, när ni ser på dem, skall tänka på Guds bud och göra efter dem...” (4 Mos 15:38-39).
Judar som inte tar lika hårt på religionen, men ändå vill visa sin judiska identitet, kan lika gärna välja en färgglad, hemvirkad kalott som en med Simpson eller Musse Pigg på. Det finns alla sorter.
De stora pälshattarna (med plast över i regn och snö) är mer socialt än religiöst betingade. Kalotten bärs alltid under hattarna. Bönemantel, Tallit, bärs i synagogan av män.
Mycket i judendomen är reglerat med gudomliga bud, men det sägs inget om varför mannen jämt ska täcka sitt huvud. Flera skulle säga att den bärs för att visa vördnad inför Gud, för att de vill ha något mellan sig själv och Gud. ”... Och detta skall ni ha till prydnad för att ni, när ni ser på dem, skall tänka på Guds bud och göra efter dem...” (4 Mos 15:38-39).
Judar som inte tar lika hårt på religionen, men ändå vill visa sin judiska identitet, kan lika gärna välja en färgglad, hemvirkad kalott som en med Simpson eller Musse Pigg på. Det finns alla sorter.
Troende, gifta judinnor ska täcka sitt huvud, närmare bestämt håret, när de visar sig offentligt. Det räcker med en sjal, men ortodoxa kvinnor rakar av sitt eget hår och bär istället peruk medan ultraortodoxa skippar peruken och bär en sjal direkt om huvudsvålen. Återigen är det inget som står att läsa i skrifterna.
Hinduism:
Inga hatt- eller mössmåsten för de hinduiska männen. I indiska Rajastan bär männen visserligen stora och färggranna turbaner, men det är för att markera sin sociala ställning.
Kvinnor och män täcker huvudet när de offrar eller ber, antingen med en sjal eller en flik av sarin. Genom slöjningen visar kvinnan vördnad för gudomen, liksom hon visar vördnad - och täcker håret - i mötet med en äldre person. Att täcka huvudet handlar alltså om respekt.
Kvinnor och män täcker huvudet när de offrar eller ber, antingen med en sjal eller en flik av sarin. Genom slöjningen visar kvinnan vördnad för gudomen, liksom hon visar vördnad - och täcker håret - i mötet med en äldre person. Att täcka huvudet handlar alltså om respekt.
Sikhismen:
Sikhismen är en egen religion med cirka 25 miljoner utövare. De flesta bor i Indien, men sikher finns även i USA, Europa och Australien.
Ortodoxa män och kvinnor som tillhör Khalsaorden och följer de religiösa reglerna bär en turban, en keski. Under den har de satt upp sitt hår som de aldrig klipper.
Reglerna bygger på tidiga tolkningar av de levnadsregler olika gurus förespråkat.
Turbanen kan också bäras av män (men inte kvinnor) som inte är religiösa men ändå vill visa sin kulturella tillhörighet.
Ortodoxa män och kvinnor som tillhör Khalsaorden och följer de religiösa reglerna bär en turban, en keski. Under den har de satt upp sitt hår som de aldrig klipper.
Reglerna bygger på tidiga tolkningar av de levnadsregler olika gurus förespråkat.
Turbanen kan också bäras av män (men inte kvinnor) som inte är religiösa men ändå vill visa sin kulturella tillhörighet.
Buddhism:
Varken män eller kvinnor behöver bära någon huvudbonad. Munkar och nunnor rakar istället av sig håret för att de ska ha distans till kroppen och jaget.
I den tibetanska traditionen bär de religiösa ledarna i Gelukskolan gula hattar (bilden) vid vissa ceremonier. Dalai Lama bär ibland en sådan. I Kaguyskolan är hattarna röda i stället.
I den tibetanska traditionen bär de religiösa ledarna i Gelukskolan gula hattar (bilden) vid vissa ceremonier. Dalai Lama bär ibland en sådan. I Kaguyskolan är hattarna röda i stället.
Läs också: Vad i händer efter döden - enligt olika religioner?
