Så firas påsken under pandemin

Under påsken brukar kyrkorna vara fulla av människor som påminns om Jesu död och firar hans uppståndelse. Men både förra året och i år ser påskfirandet annorlunda ut.

Veckan fram till påsk kallas i den kristna traditionen för stilla veckan. Från torsdagen och framåt firas varje dag något särskilt till minne av Jesus död och uppståndelse, men under påsken 2020 ställdes påskfirandet på ända i och med coronapandemin. Frida Mannerfelt är doktorand i praktisk teologi med kyrkohistoria på EHS och har studerat hur församlingarna anpassade sig till den nya tillvaron.

– Det gick väldigt snabbt förra påsken när coronarestriktionerna kom. Det gjorde att en del firade påsk i kyrkorummet och andra hemma via digitala sändningar. Kyrkorna gjorde vad de kunde just då, så i många församlingar satte man bara en kamera i hörnet och filmade gudstjänsten.

– I början handlade mycket om teknik och juridik. Man hann inte alltid reflektera så mycket teologiskt kring vad man ville uppnå med gudstjänsten.

Så här ett år senare kan Frida Mannerfelt konstatera att det har skett en stor utveckling och att påsken kommer bli annorlunda i år.

– Många församlingar arbetar mer medvetet med olika typer av plattformar. Några betonar att gemenskap är viktigt och vill skapa mer interaktion. Därför använder de i högre utsträckning sig av plattformar där de som sitter hemma kan se och interagera med varandra. Andra riktar in sig på att nå ut med evangeliet på ett enkelt och tillgängligt sätt, och använder plattformar som kan nå många.

– Man arbetar också mer medvetet med olika rum i år – både med det digitala rummet och med hemmet som plats för gudstjänstfirande. Historiskt sett har hemmet varit en viktig plats för gudstjänst och andakt och i och med pandemin har hemmet återfått den rollen. Till exempel uppmanar många församlingar att tända ett ljus i samband med den digitala gudstjänsten, att ställa sig upp i trosbekännelsen, sjunga med i sångerna, dansa och vissa uppmanar även dem som följer sändningen att ta fram eget bröd och vin vid nattvarden. På så sätt involveras hela kroppen även hemma.

Frida Mannerfelt ser också hur kyrkorna använt sig av det offentliga rummet under pandemin. Där har en del församlingar redan tidigare traditioner under påsk som exempelvis korsvandringar eller att tända påskeldar. Kanske kan liknande aktiviteter utvecklas ännu mer i år.

– Påsken handlar ju inte bara om ens egen vandring med Jesus från död till liv utan också om att se sina medmänniskor och att nå ut med det kristna budskapet. Genom pandemin har kyrkorna fått tänka till kring nya sätt att nå ut och nya sätt att vara kyrka, vilket också fött en kreativitet, säger hon.

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.