Smyrna i Göteborg vill få människor att blomstra

Med sina dryga 3 000 medlemmar är Smyrna i Göteborg en av Sveriges största pingstförsamlingar. Genom sina gudstjänster och sitt stora sociala arbete betjänar de sin stad. Nu kan de bli utsedda till “Årets församling”.

Mitt under spanska sjukans härjningar grundades Smyrnaförsamlingen i Göteborg. När den nuvarande kyrkobyggnaden stod klar 1941 var det världskrig och när man nu bygger en ny kyrka på Hisingen gör man det under en pandemi.

– Det är ju egentligen helt galet, men det verkar vara vår grej att satsa när det är kris, säger Malin Nyström, verksamhetssamordnare i Smyrna.

Hon växte upp i församlingen och är anställd sedan 25 år tillbaka. En av sakerna hon tycker om med församlingen är att det alltid händer mycket. Och det gör det minst sagt just nu: I september installerades Mats Särnholm som föreståndare och tog över efter Urban Ringbäck som arbetat i församlingen sedan 1990-talet. Samtidigt kunde man öppna kyrkan igen efter pandemin. Då hade man också lagt grunden till den nya kyrkobyggnaden, som beräknas stå redo för inflyttning under våren 2023.

På sin hemsida skriver Smyrna att de vill vara “en kristen oas för Göteborg och världen”. De senaste åren har de etablerat församlingsenheter på flera platser i Göteborg och välkomnat människor från många olika länder, framför allt under flyktingkrisen 2015. I spåren av det döpte man över 200 personer.

Omsorgsarbetet där bland annat matförrådet “Manna” ingår har växt och många vill engagera sig. Men det är inte bara i arbetet med utdelningen av matkassar som antalet frivilliga är stort. Smyrna har gjort sig kända för att ta till vara på människors engagemang.

Hur har ni lyckats engagera människor?

– Under ganska många år har vi haft “blomstrasamtal” där en ledare träffar en församlingsmedlem som får berätta vad hon eller han brinner för och vill bidra med i församlingen. Detta är något som man löpande erbjuder medlemmar i församlingen. Det är ett sätt att fånga upp visioner och viljan som finns hos våra medlemmar. Vi vill låta engagemanget bli lustfyllt och därmed långsiktigt hållbart, berättar Malin Nyström som har sett hur människor har fått komma till sin rätt tack vare samtalen.

– Ibland finns det redan verksamheter där medlemmen kan kanalisera sitt engagemang och ibland kan ett “blomstrasamtal” vara starten för något nytt som vi kan bereda rum för. Matförrådet “Manna” växte faktiskt fram ur ett sådant samtal. Det började i liten skala – i en skrubb i källaren, men är i dag som en mindre butik.

Hur får ni människor att göra sådant som behövs göras i en församling, men som inte så många brinner för? Städning till exempel.

– För några år sedan gjorde vi en stor omstrukturering av våra servicegrupper där vi delade in församlingen i olika grupper. Vi jämförde församlingen med en familj och sa: Det finns vissa saker som måste fungera: värdskap, städning och kafé. När du bjuder hem någon vill du att det ska vara hyfsat städat, du vill kanske bjuda på något att äta och du vill vara hygglig mot den som är på besök. På samma sätt är det i kyrkan. Även om du inte brinner för städning, är det en basfunktion som bara måste funka.

– Det här gjorde att antalet medlemmar i servicegrupper ökade markant. Vi hade utbildningskvällar kring de olika funktionerna och betonade att vi vill skapa en god arbetsgemenskap. De mindre gemenskaperna är särskilt viktiga i stora församlingar. Om man har städat ihop är det enklare att prata på kyrkfikat.

Malin Nyström påpekar att det är lätt att gå under radarn i en stor församling. Därför är smågruppsarbetet där alla kan bli sedda, desto viktigare.

– Gemenskapen är ju kittet i församlingen. Min devis är: Att vara efterfrågad för den jag är. Jag är också noga med att poängtera att man inte bara är betydelsefull när man gör något i kyrkan, utan att man är viktig för den man är. Det är jätteviktigt att också bara få vara i kyrkan och ta emot. Annars har man ju inte heller något att ge.

– Inför nystarten efter pandemin skickade vi ut handskrivna vykort till en stor del av församlingen som ett sätt att visa att vi bryr oss och önskar dem välkomna tillbaka.

Namnet på kyrkan man flyttar in i kommer vara Frihamnskyrkan. När första spadtaget togs sa Hampus Magnusson, kommunalråd och ordförande för byggnadsnämnden: “Det känns fantastiskt att ta första spadtaget för en fyrbåk i stormen, där man kommer kunna känna värme, kärlek och samhörighet”.

– Ja, “där hade vi dagens predikan” kände vi alla då, säger Malin Nyström.

En fyrbåk i stormen är precis vad församlingen vill vara. Malin berättar att de har stora planer för den nya kyrkan. I möjligaste mån vill de bygga klimatsmart och skapa flexibla rum för kyrkans olika verksamheter. Matförrådet “Manna” ska få en central placering på entréplan så att människor kan se det från utsidan. Och så finns det tankar på ett lekland för barnen för att kanske starta öppen förskola.

– Vi vill visa att vi bryr oss, om staden och om våra medmänniskor.

I det arbetet ingår också att samverka med andra kyrkor. Samfundsgränser är mindre viktiga; i grunden har alla samma uppdrag: Att nå ut med de goda nyheterna om Jesus.

– Det vill vi göra så bra vi bara kan!

Malina Abrahamsson

Malina Abrahamsson är reporter på Dagens kultur- och livsstilssidor.