Livsstil
Systrar som förändrade Sverige
Systrarna Anna och Mathilda Roos gjorde sig fria från gamla normer och anslöt sig till den växande väckelserörelsen. Mathilda var en av sin tids mest lästa skönlitterära författare. Anna gick i spetsen för KFUK i Sverige och skapade flera hjälpinitiativ och missionsorganisationer med internationell räckvidd. Möt två kvinnor som var med och förändrade Sverige.
Major Malte Roos, ledamot i Kungliga Krigshofrätten, och hans fru Tilda tillbringade mer tid med sina döttrar än andra föräldrar. Hemmet var kärleksfullt och bildat. Döttrarna skulle förstås vara flitiga och arbetssamma, men de fick själva välja livsväg. De fick undervisning i hemmet och vid en privat flickskola.
Mathilda och den tre år yngre Anna ”följdes åt i allt”, även om de var ganska olika. Mathilda var ärelysten och duktig i skolan, mera för att hon ville utmärka sig än av kunskapstörst. Anna var mera robust och rättfram. Båda var i unga år nöjeslystna, samtidigt som de sydde kläder, tog lektioner i musik och språk, gav pianolektioner och drev en syskola för fattiga barn. Båda var med om olyckliga kärlekshistorier. Ingen av dem gifte sig och de bodde kvar i föräldrahemmet också som vuxna.
Mathilda beskrivs som "hyperelegant och modemedveten". Hon var en skarp iakttagare och fick satiriska skildringar av societetslivet införda i Svenska Familjejournalen. Hennes första roman, "Marianne", blev en läsarsuccé som gav henne en biljett till "det litterära Stockholm", samtidigt som hon utsattes för en del kritik och skvaller.
Anna hade sinne för matematik och fick 1880 anställning i försäkringsbolaget Skandia. Samtidigt ägnade hon sig några år åt det nybildade Fredrika Bremer-förbundet, där också Mathilda var med. Mathilda var även med i sällskapen Nya Idun och Heimdal, Sveriges författarförening och Konstnärsgillet, utan att ha någon framträdande roll i något av dem. Hon satt också i ledningen för en av de ”arbetsstugor” där fattiga barn kunde lära sig hantverk.
Det verkar inte som föräldrarna talade med sina döttrar om kristen tro på något mer personligt sätt. Men under senare delen av 1880-talet började de båda söka en djupare mening i livet. De påverkades bland annat starkt av den engelske prästen F W Robertsons predikningar. Under ett besök i Norrland våren 1888 kom de båda till personlig tro. För Anna skulle detta livsval betyda nya möjligheter. För Mathilda blev det tvärt om.
Källor: Svenskt biografiskt lexikon 1998-2000 (artiklar av Hjördis Levin), Läsarna 1800-talets folkväckelse och det moderna genombrottet Gunnar Hallingberg (Atlantis 2010).
