Tiggarna får bo i hans trädgård

Redan för tre år sedan började Siinto­ Hämäläinen intressera sig för EU-migranternas situation. I Borås avhystes tiggarnas läger 2013 och kommunen försökte bli av med problemet genom att hyra en buss och köra de rumänska tiggarna tillbaka till Rumänien.

Siinto Hämäläinen, 65, reste också dit för att se hur de hade det. Han ville förstå och se med egna ögon. Han är själv invandrare­ från Finland och kom till Sverige 1972 för att få arbete.

Tillbaka i Borås blev tiggarna fler och debatten fortsatte om deras vara eller icke vara i Sverige. När de inte hade någonstans att bo tänkte Siinto att han ju hade en stor tomt utanför Borås, där han kunde låta några av tiggarna bo.

En stuga blev full, någon kom med en gammal husvagn, en annan sov i en bil och några använde presenningar för att bygga en koja där det inte regnade in.

– Det är väldigt enkelt, men bättre än att sova under en bro eller på offentliga toaletter, menar Siinto.

När jag träffade honom för ett år sedan bodde ett trettiotal tiggare på tomten i Bredared. Alla gillade inte riktigt hans generositet och någon hade anmält honom till kommunen.

Miljöförvaltningen granskade tomten. Utedassen var byggd i rumänsk stil, men gästerna var vana vid det. Han byggde dit en avloppsbrunn för att det inte ska bli en sanitär olägenhet.

Siinto Hämäläinen inser att problemet med tiggeri och fattigdom är komplicerat.

– Men så länge det inte finns någon bättre lösning hjälper jag dem.

Siinto är inte är så mångordig och filosofisk, men han gör desto mer. Han skaffar mat och förnödenheter till tiggarna och skjutsar dem till Borås. Han kallas ”Papa Siinto”, vilket för honom är en hederstitel.

Siinto Hämäläinen figurerar just nu i SVT:s dokumentärprogram "Vi kallas tiggare" som går i tre delar. Redan efter första avsnittet kunde Siinto se en förändring i attityderna.

– Folk ser att tiggarna är människor som har sina problem och sina glädjeämnen, säger Siinto.

Han är förvånad av att ett tv-program kan ha så stor inverkan, men enligt Siinto har tiggarna gillat programmet. De har själva fått komma till tals.

– Människor har blivit mer givmilda efter programmen. Många fler hälsar på dem och vill prata. Det är positivt, säger Siinto.

Senaste året har det blåst kallt kring tiggare som fått färre slantar i burkarna, delvis därför att svenskar har allt mindre kontanter med sig. Men dessutom har experter uttalat sig och sagt att det inte hjälper att ge pengar. Att man i stället ska ge till hjälporganisationer.

– Tiggarna själva säger att de inte sett röken av hjälporganisationer i Rumänien.

Enligt Siinto finns det tiggare som inte ens fått ihop till hemresan, utan står i skuld till researrangörerna. Därför har antalet personer sjunkit något – i alla fall i Borås.

På frågan om varför Siinto Hämäläinen fortsätter att hjälpa tiggarna fast han själv bara har en liten pension och knappa resurser, svarar han först att det har blivit hans del att göra det.

– Jag har inte tänkt ändra min taktik. Jag kör inte bort dem. Det skulle väl inte Jesus gjort heller, säger han på sitt lågmälda sätt.

Han förklarar att han inte är ute efter en gloria eller att han genom sina goda gärningar skulle skaffa en Guds favör. Han hänvisar till Jakobs brev i Nya testamentet där det står att tron utan gärningar är död.

Vad är dina motiv då?

– Om jag inte skulle göra detta skulle jag inte kunna använda mig av namnet kristen, säger han.

Siinto påminner om Bibelns uppmaning att ge till den som inget har.

– Jag tycker det är normalt att ge om man tar tron på allvar.

I början av året besökte Siinto Hämäläinen åter Rumänien ochbyn Buzau, varifrån de flesta tiggarna­ i Borås kommer. Han kunde se små förändringar till det bättre.

Några hus hade fått nya väggar, även några enkla hus hade byggts med pengarna som man tiggt ihop i Sverige. Det fanns ved att elda med, inga brinnande däck. Barnen gick i skolan.

– Det finns en glimt av hopp ändå, tycker han.

Enligt Siinto är det 25-30-åringarna som inte haft möjlighet att gå i skola och som har det svårt.

Han tycker att svenskarna kunde hjälpa till att bygga enkla hus i Rumänien. För tiotusen kronor kan man ordna tak över huvudet.

– Det är mycket billigare att bygga där än här.

Siinto tror att företagare kommer att upptäcka Rumänien mer och mer och investera där för att arbetskraften är billigare. Det skulle på sikt lyfta folk från fattigdomen, tror Siinto Hämäläinen.

– Det ser ut som att Rumänien börjar använda sig mer av det EU-stöd som de kan få för att förbättra romernas situation. Tidigare har de bara använt 15 procent. Nu ska de visst vara uppe i 50 procent.