Ulla Löfven: Jag tror att Gud ger oss kraft när vi behöver

År 2012 tog Ulla Löfvens liv en oväntad vändning när hennes make Stefan valdes till partiledare för Socialdemokraterna. Två år senare blev han dessutom statsminister.

I Dagens podd berättar Ulla om vardagen med statsministern, engagemanget i kyrkopolitiken och tron på en Gud som gett kraft att orka när livet varit tufft.

Det är en alldeles gnistrande vårvinterdag i mellersta Sörmland. Snön har smält och gräset lyser grönt som om det vore en högsommardag. Men luften är kall. Det ryker ur munnen på Ulla Löfven när hon talar. Hon kisar mot solen som spelar i Harpsundssjön där de sista isflaken fortfarande kämpar mot våren.

Vi befinner oss på politiskt klassisk mark. Harpsund, Sveriges motsvarighet till amerikanska presidenternas Camp David. En representations- och rekreationsplats för statsministrarna. Här har dåvarande statsministern Tage Erlander rott sovjetledaren Nikita Chrusjtjov i en eka och här har Stefan Löfvens företrädare Fredrik Reinfeldt haft toppmöte med tyska förbundskanslern Angela Merkel och dåvarande brittiska premiärministern David Cameron.

Ulla Löfven visar runt. Hon och Stefan Löfven åker regelbundet till Harpsund under alla årstider. Just nu pågår ett europeiskt råd med EU-ledarna på distans och statsministern medverkar härifrån.

Hur är det att komma till Harpsund, känns det som ert?

– Lite grann känns det som att det är vårt. Samtidigt vet vi att det är svenska statens och att vi har det till låns. Det här är ett levande hus och det ska användas både till representation och rekreation. Det var ju själva tanken när det testamenterades som en statsministerbostad. Man ska trivas här och det gör vi, säger Ulla Löfven.

Vad gör ni när ni är här för rekreation?

– Vi bastar ganska mycket. Ofta kanske man kommer på fredagseftermiddagen och så bastar man och äter, pratar och promenerar i skogarna här. Det är fantastiska omgivningar.

Har ni hängt på trenden att vinterbada?

– Nej, faktiskt inte. Men däremot har vi gjort något som varit en dröm för mig i åratal. Att komma ut från bastun och rulla sig snön. Den här vintern har det varit perfekt snö för det ändamålet, säger Ulla Löfven och skrattar.

Vi har tagit plats i ett sammanträdesrum i en av byggnaderna. Kaffe och bakverk står uppdukade och vi sätter oss med coronasäkert avstånd vid var sin sida av bordet.

Ulla Löfven är sekreteraren från Örnsköldsvik som mitt i livet blev statsministerfru. Hon ger sällan intervjuer, men själv håller hon inte riktigt med om bilden att hon medvetet skulle ha hållit sig undan strålkastarljuset.

– Jag tycker egentligen inte att jag varit särskilt dold. Samtidigt måste jag erkänna att jag är väldigt nöjd med att inte vara igenkänd.

För några veckor sedan gjorde Ulla och Stefan Löfven en uppmärksammad intervju med Carina Bergfeldt i SVT. Responsen lät inte vänta på sig.

– Jag har fått otroligt mycket uppskattande kommentarer. Så många härliga brev och kort som kommit. Jag talade ju bland annat om att jag älskar psalmer och det verkar ha gått hem för jag har både fått en bok om lovsång, och en psalmalmanacka skickad till mig, berättar Ulla med ett leende.

I programmet talade hon bland annat om gudstro med artisten Benjamin Ingrosso och det är tydligt att tron utgör en viktig del av Ulla Löfvens liv.

– För mig är tron och kyrkan en slags grundtrygghet. Så har det varit hela livet. Från söndagsskola, juniorerna, till att jag konfirmerades. Jag tycker om gudstjänsten. Att få läsa trosbekännelsen eller Fader vår, även om jag har svårt att lära mig den nya översättningen. Den gamla kunde jag be i sömnen.

Ulla Löfvens röst är lågmäld men samtidigt varm när hon berättar om hur en strof ur psalmen “Blott en dag” kommit att betyda särskilt mycket för henne.

– Jag brukar tänka på de här raderna “som din dag så ska din kraft och vara”. Att jag får tro och lita på att vi får den kraft vi behöver här i livet. Första gången jag verkligen insåg det var när mina föräldrar dog.

Hon berättar att båda föräldrarna avled hastigt med bara fyra månaders mellanrum. Ulla Löfven var i 35-årsåldern och föräldrarna i samma ålder som hon själv är nu.

– Det var en väldigt tuff tid. Men på något sätt fick jag den kraft jag behövde och jag tycker ofta att det varit just så genom livet. För mig är det en väldig trygghet, och jag brukar försöka förmedla det när jag möter andra som går igenom svåra tider, att “du kommer att klara det här”.

Hur tar sig din tro uttryck i vardagen?

– Jag försöker att leva efter Den gyllene regeln, att se människor och behandla människor lika. Sedan försöker jag att undvika svordomar, jag vet inte om det har med tro att göra egentligen men för mig är svordomar ett tecken på ett lite fattigt språk.

– Jag går inte i kyrkan alla söndagar, men jag lyssnar ofta på gudstjänsten på radio. Sedan ber jag när det är något som oroar mig kring mina barn eller min man. Och så tackar jag efteråt när den där bilresan för barnen gick bra eller tv-debatten för Stefan eller vad det kan vara. Jag försöker att inte bara kräva saker utan även komma ihåg att tacka Gud.

Just tacksamheten verkar ligga nära Ulla Löfvens personlighet. Hon berättar hur tacksam hon varit över den vädermässigt fantastiska vintern.

– Där tror jag faktiskt att Gud har hjälpt oss under det här tuffa året. Att vi fick en väldigt fin vår, en fin sommar, en härlig höst under förra året och januari och februari i år har ju varit otroligt fina vintermånader. Jag kände mig bara lycklig över sol, blå himmel och snö. För mig blev det som en tröst mitt i den här jobbiga tiden, säger hon.

Det har ju minst sagt varit en svår tid det senaste året. Har du bett särskilt för din man och alla de beslut han stått inför?

– Ja, men inte bara för honom utan för alla i hela världen, att vi ska klara av det här med pandemin.

Hur stöttar man en statsminister?

– Genom att finnas där. Lyssna, kanske vara tyst ibland. Men framför allt genom att vara närvarande tror jag.

Ulla Löfven tar upp sin kaffekopp från bordet framför henne. Hon betonar att hon inte kommer med några politiska råd till Stefan Löfven utan att deras samtal oftare handlar om livet än om politiken.

Samtidigt har även Ulla varit politiskt aktiv under större delen av sitt liv. Hon berättar att jämlikhets- och demokratifrågor varit särskilt viktiga för henne.

– Naturligtvis handlar jämlikhet om skillnader mellan män och kvinnor, men också mellan stad och land. Jag tycker verkligen att hela Sverige ska leva, berättar hon.

Du är ju även aktiv i Socialdemokraterna i kyrkopolitiken. Vad säger du till dem som inte tycker att politiska partier hör hemma i kyrkan?

– Jag hör ofta argumentet att kyrkan ska styras av dem som är engagerade. Men bara för att man är medlem i ett politiskt parti är det ju inget som säger att man inte dessutom kan vara väldigt aktiv i en församling. För mig innebär också partitillhörigheten ett slags varudeklaration som annars kan bli otydlig i kyrkopolitiken.

Hur har du det med Gud i dag?

– Jag tycker att jag har det ganska bra. Det känns som att Gud finns där och stöttar oss även under den här tuffa tiden. Tilliten jag har är att han ger kraft och att vi inte utsätts för mer än vi klarar av.

Vad längtar du efter just nu?

– Just nu längtar jag nog mest efter att kunna vara spontan. Efter friheten att kunna göra saker som andra människor i vår ålder gör. Friheten att resa bort eller göra andra sådana spontana saker tillsammans med Stefan. Det kan jag längta efter. Och efter att pandemin ska ta slut förstås.

Lyssna på Dagens människa med Ulla Löfven

Malin Aronsson

Malin Aronsson är redaktör för Dagens relationsmaterial, krönikör och en av två programledare för podden "Dagens människa"

Daniel Wistrand

Daniel Wistrand är redaktör för avdelningarna Kultur och Livsstil.