Bilagor
Välutbildade vågar skaffa barn
Personer med högkvalificerade yrken har högre benägenhet att skaffa barn än personer som arbetar med grundläggande serviceyrken. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
Tvärtemot vad man skulle kunna tro visar ny forskning att personer med höga chefsposter och som är mitt i karriären är mer benägna att vilja bli föräldrar än dem som valt ett enklare yrke, utan någon särskild utbildning.
Högst benägenhet att skaffa ett första barn har personer med ledande roller på stora och medelstora företag och myndigheter, liksom män och kvinnor som har chefspositioner på små företag och myndigheter.
Minst benägenhet har de som arbetar inom privat sektor, med ett lågkvalificerat yrke eller ett yrke som inte är relaterat till utbildning eller vård och omsorg.
Sofi Ohlsson, doktorand i sociologisk demografi på Stockholms universitet, presenterade nyligen sin studie "Yrke och benägenhet att skaffa ett första barn". Totalt har 1,5 miljon kvinnor och män i åldrarna 18-49 år ingått i studien.
Att personer med högre utbildning är mer benägna att skaffa sitt första barn tror Sofi Ohlsson har att göra med att dessa personer är etablerade på arbetsmarknaden och upplever att de har en stabil plattform i arbetslivet.
Inom den offentliga sektorn påverkar goda möjligheter till deltidsarbete och det faktum att anställningarna är trygga och arbetsgivaren uppfattas som föräldravänlig.
Samma sak är det med personer inom lärar- och vårdyrken: också här finns ett tydligt samband mellan föräldravänliga villkor, i kombination med att personer som jobbar inom exempelvis skolan ofta har ett stort intresse för människor, inte minst barn.
En yrkesgrupp som sticker ut är bibliotekarier. Trots att de har ett högkvalificerat jobb i den offentliga sektorn, är de mindre benägna att vilja skaffa barn. Det gäller för både kvinnor och män, konstaterar Sofi Ohlsson.
En trolig förklaring skulle kunna vara att lönen är relativt låg i förhållande till utbildningslängden, och att man därför väntar med familjebildningen.
Vissa yrken är helt enkelt lättare att kombinera med att ha små barn.
Även om det är färre personer som skaffar barn inom vissa yrken betyder det inte nödvändigtvis att en person förblir barnlös, utan att han eller hon troligtvis väntar med att skaffa barn tills man bytt till ett lämpligare yrke, säger Sofi Ohlsson.
Högst benägenhet att skaffa ett första barn:
Ledningsarbete på stora/medelstora företag och myndigheter
Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare, logopeder
Specialistsjuksköterskor, inklusive barnmorskor
Psykologer, socialsekreterare, kuratorer
Grundskollärare
Sjuksköterskor
Medelhög - medellåg benägenhet att skaffa ett första barn:
Militärt arbete
Naturvetenskapligt arbete
Präster, pastorer
Gymnasielärare, universitets- och högskolelärare
Jurister, företagsekonomer, administratörer, samhälls- och språkvetare
Förskollärare, fritidsledare, behandlingsassistenter
Kulturarbetare
Undersköterskor, vårdbiträden
Frisörer
Låg benägenhet att skaffa ett första barn:
Bibliotekarier, arkivarier, museitjänstemän
Kassapersonal, kundinformatörer
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Klart lägst benägenhet att skaffa ett första barn:
Grundläggande arbete: lantbruk, bygg, anläggning och industri
Grundläggande servicearbete: torghandlare, städare, restaurangbiträden
Källa: "Yrke och benägenhet att skaffa ett första barn", av Sofi Ohlsson, Stockholms universitets demografiska avdelning.
