Varför har prästen prästkrage?

– Prästkragen kan vara viktig för mig i somliga situationer. Svåra situationer.

Orden kommer från Anton Hultgren, komminister i Västerviks församling.

– Jag tror inte jag tänker eller reflekterar särskilt mycket när jag tar på den, mest att den kan vara en hjälp, fortsätter han.

Han får medhåll av Erik Johansson, präst och missionssekreterare i EFS som menar att prästkragen ger perspektiv på vad det djupast sett innebär att vara präst.

– Ja, den är viktig. Prästkragen hjälper mig att förstå att jag inte längre bara är jag, utan också en representant för kyrkan och ytterst sett för Kristus, säger han.

I sitt arbete på EFS kansli är dock inte prästkragen lika oumbärlig som när han håller förättningar i kyrkan.

– Jag använder prästkragen så ofta den behövs, det vill säga när jag är i tjänst. Jag har den mera sällan i min nuvarande tjänst, eftersom jag inte är i församlingstjänst nu. På kontoret är det inte lika naturligt, konstaterar Erik Johansson.

En entydig betydelse av vad prästkragen symboliserar kan vara svår att hitta. Vissa ser kragen som en allvarstyngd påminnelse om "Kristi boja" som varnar förkunnaren att inte "förleda dessa små" (Matt 18:6).

Andra menar att prästkragen, som har sitt ursprung i den pipkrage med flikar som fortfarande används i exempelvis Danmark, står för lagens tavlor eller lag och evangelium. För andra är kragen mer en akademisk markör, en förminskad variant av den halskrage man exempelvis kan se på advokater.

Så när ska då prästkragen användas? Även här finns olika sätt att tänka. Vissa präster bär gärna kragen utanför tjänsten och menar att prästkallet är något man lever i dygnet runt, inte bara under arbetstid. Många upplever även att prästkragen inbjuder till samtal, människor förstår direkt att det är en präst man möter på gatan och kan enklare komma fram. Det vanligaste är nog dock att prästen bär kragen huvudsakligen vid förrättningar.

– Jag använder prästkragen i gudstjänsten, kyrkliga handlingar, samtal inför dessa och i konfirmandarbetet bitvis, säger Anton Hultgren.

– Jag har sällan på mig prästkragen utanför tjänsten. Det är väl om jag inte tagit av den och ska in och handla som den är kvar, fortsätter han.

I sitt arbete som missions­sekreterare möter Erik Johansson många präster i EFS systerkyrkor över hela världen. Där kan han se en skillnad i användandet av prästkragen.

– Svenskkyrkliga präster använder nog kragen generellt sett mycket oftare än präster i de lutherska kyrkor EFS relaterar till. De prästerna använder prästkrage nästan endast i samband med gudstjänst, säger Erik Johansson.

Vad är en elva?

Elvan är en bomullskrage med två avlånga snibbar som vilar på bröstet.­ De två snibbarna tolkas vanligen som de två stentavlorna med Mose lag. Fram till 1970-talet var elvan den vanligaste kragen inom Svenska kyrkan.

I dag är den mindre så kallade frimärkskragen (till vänster) den vanligaste under gudstjänstfirande. Elvan är emellertid fortfarande vanligt återkommande vid mer högtidliga förrättningar som bröllop och begravningar.

Blomman fick namn från den gamla kragen

Prästkragen som pryder våra ängar om sommaren har fått sitt namn från prästens halsprydnad. Man tyckte helt enkelt att blomman liknade den gamla tidens pipkrage eller kvarnstenskrage, som du kan läsa om här intill. Visste du förresten att denna Skånes landskapsblomma kan bli hela 70 centimeter hög?

Pipkrage eller kvarnstenskrage

Under 1500-talet lanserades den smala pipkragen som också kom att kallas kvarnstenskragen. Kragen kom från adeln och överklassen, men slutade att bäras av svenska präster under 1600-talet. I Norge bars dock kragen fram till 1970-talet och i Danmark bär prästerna den fortfarande.

Likheten med en kvarnsten skulle föra tankarna till bibelordet från Matteus 18:6 ”Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup”. Prästens ansågs också vara ansvarig inför Gud för de synder församlingsborna begått. Hårda bud med andra ord.

Fler kragar på shoppingcentren

Under ett besök i gallerian Gränby centrum i Uppsala berättade dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd för Dagen att han skulle vilja se fler präster med prästkragar i affärscentren där människor i dag rör sig.

”Det är lite paradoxalt eftersom vår tro är att det är kyrkans medlemmar som är dess företrädare. De borde kanske ha en skylt de också”, sa han då.

Daniel Wistrand

Daniel Wistrand är redaktör för avdelningarna Kultur och Livsstil.