”Vi behöver gå tillbaka till kärnvärdena - varför Jesus blev korsfäst och vad han stod för”

Journalisten Alexandra Pascalidou firar varje år både svensk och grekisk påsk. Och om hon skulle beskriva påskens betydelse med ett ord väljer hon ordet uppståndelse.

Som barn i Stockholmsförorten Rinkeby sprang Alexandra Pascalidou mellan loftgångarna, klädd som påskkäring och plingade på dörrarna.

– De flesta vi ringde på hos firade inte påsk, så vi fick inte så mycket godis som vi hade hoppats, säger hon och skrattar åt minnet.

Alexandra Pascalidou är journalist, författare och programledare. Hon har bland annat lett både den svenska och den grekiska Melodifestivalen. Som svensk med grekiska föräldrar är både det svenska och det grekisk-ortodoxa påskfirandet viktigt för henne. Hon berättar att hennes namn till och med härstammar från påsken.

– Det är helt sant! Mitt efternamn Pascalidou bygger på ordet ”pascha” som betyder påsk på grekiska.

Vad skulle du säga att påsken betyder för dig?

– Jag skulle säga uppståndelse. Att Jesus faktiskt dog och uppstod. Jag är allergisk mot kommersialiseringen av den kristna kulturen, både kring jul och påsk. I dag vet inte många svenskar något annat om våra högtider än det kommersiella med paket på julen och fjädrar och påskkäringar på påsken.

– Rent andligt skulle vi behöva gå tillbaka till kärnvärdena. Varför Jesus blev korsfäst och vad han stod för.

Alexandra Pascalidou har upplevt många slags påskar. Den grekiska påsken firas i regel något senare än den svenska, men det är inte den största skillnaden. I Grekland lever sig hela samhället in i den kristna påskberättelsen, berättar Pascalidou.

– Där är det så självklart att man går in i det här fullständigt. Påskveckan kallas för “den stora veckan” och firandet påverkar hela vardagslivet i Grekland. Även om alla inte fastar så äter ingen kött förrän på påskdagen, då man firar Jesu uppståndelse.

– Man går verkligen in i påskens alla känslor. Från sorgen då man samlas i kyrkan på natten när Jesus dött och man har med blommor till Jesus grav, till den här stora festen och glädjen på påskdagen. Då grillar man lamm och firar. Man blir verkligen berörd och lever med!

Kan du sakna de här starka känslorna i det svenska, lite mer stillsamma, påskfirandet?

– Ja, verkligen. Men det går ju att leva sig med även här i Sverige. Jag brukar gå till Maria Magdalena kyrka, på Södermalm i Stockholm. Jag tycker att fler svenskar borde se påsken som ett gyllene tillfälle för reflektion och eftertanke.

Är det så för dig?

– Ja, påsken är en tid för introspektion. Under påsktiden inser jag att jag är buren av en kraft som är större än mig själv. För mig ger det mening, inte minst i sådana här tiden när väldigt mycket i världen kan kännas meningslöst.

I år kommer Alexandra Pascalidous påsk att bestå av en kombination av arbete och vila. Hon går in i slutfasen av sin kommande bok Papporna, men lagom till det grekisk-ortodoxa påskfirande flyttar hon över skrivarverkstaden till den grekiska ön, Patmos.

– Jag ser framemot att fira grekisk påsk där i år. Det är en fantastisk plats. Det var ju till exempel där Johannes skrev Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, utbrister hon.

Det är tydligt att trons och påskens budskap är viktig för Alexandra Pascalidou och att det är ett budskap som berör. Hon menar att om Jesus levt i dag hade han sannolikt blivit minst lika hatad och förföljd som för 2 000 år sedan.

– I dag hade nog Jesus blivit totalt näthatad. Han stod ju för kärlek, frihet, förlåtelse, ickedömande och det är lika kontroversiellt i dag som under den första kristna påsken, konstaterar hon.

Daniel Wistrand

Daniel Wistrand är redaktör för avdelningarna Kultur och Livsstil.