Livsstil
”Vi måste se upp så vi inte blir konturlösa”
Stanley Sjöberg, 67, tänker inte sluta sin tjänst i Centrumkyrkan än på ett tag, som han tidigare sagt. – Jag gillar att vara i hetluften och vill inte bli betraktad som slut. Nu vill han varna för islam och homosexualitet och samtidigt visa respekt för muslimer och homosexuella. I en nyutkommen liten skrift förklarar han hur den ekvationen går ihop.
Är det möjligt att fördöma islam, och samtidigt älska muslimer? Är det möjligt att fördöma homosexualitet och samtidigt respektera de homosexuella?Ja, Stanley Sjöberg är övertygad om det. I en nyutkommen 20-sidig skrift tillägnad politiker, kristna, muslimer och homosexuella redogör han för argumenten. Han försöker också leda i bevis att kristendomen är mer tolerant mot just homosexuella än islam. Sjöberg slår med andra ord på få sidor många flugor i en enda smäll.– Jag vill visa att det är möjligt att entydigt stå för en övertygelse och samtidigt vara mycket tolerant. Unga människor i våra kyrkor sviktar i dag i sin uppfattning om homosexuella därför att de är rädda att bli betraktade som dömande fundamentalister. Jag vill att de ska se att deras inställning är sund. De är inga mörkermän.E-post från homosexuellaStanley Sjöberg berättar att han får e-post från människor som säger att de är utövande homosexuella, men ändå söker medlemskap i hans församling. De tror på Jesus, de är karismatiker, älskar lovsång.Och vad svarar du på det?– Att man inte kan räkna med att få bli medlem i en idrottsförening om man samtidigt säger att man använder anabola steroider, och att man inte kan räkna med medlemskap i en nykterhetsförening om man samtidigt gillar att dricka öl eller ta en snaps till maten. Eftersom Bibeln, som är en bruksanvisning i kristna människors liv, klart och entydigt säger att homosexualitet är synd, kan inte en praktiserande homosexuell bli medlem i vår församling.Men de flesta homosexuella tycker att det är en ohållbar inställning att säga att man tycker om dem och respekterar dem, samtidigt som man påstår att deras livsstil är onaturlig eller strider mot Guds skapelseordning. De känner sig inte respekterade med en sådan inställning. Vad säger du om det?– Med de homosexuella jag möter är jag varken hård eller dömande. Jag har haft många samtal med homosexuella som utmynnat i både tårar och ömsesidig medkänsla.– Det finns människor i vår församling som lever med de här livsproblemen, och vi ger dem allt stöd och de får självklart stanna kvar i församlingen. Däremot kan vi ju inte acceptera sådana som säger att "jag gör rätt och Gud har fel och därför behöver jag ingen förlåtelse". Då ska man inte vara med i en kristen församling.Stanley Sjöberg redogör under intervjun för en teori som ger stöd åt tanken på att det existerar så kallad genuin homosexualitet. Eller åtminstone att läggningen hos en del personer finns med från födseln.– Jag har kontakt med en genetiker som menar att det ofödda fostret på grund av moderns leverne kan drabbas av hormonella förändringar som leder till homosexualitet. Om detta är riktigt, måste vi närma oss problemet med mycket stor ödmjukhet. Det blir att likna vid ett handikapp och då kan vi inte visa på vare sig högmod eller fördömanden i mötet med dessa.Många menar att kyrkorna bit för bit övergett gamla tabun, så varför ska man hålla fast just vid detta? I dag viger till och med pingstpastorer frånskilda. För bara något decennium sedan var detta en omöjlighet. Bibeln förbjuder det, sa de då. Hur kommenterar du det?– Här måste vi vara väldigt genomtänkta. När det gäller frånskilda är det tydligt om man läser Bibeln att budordet står fast och att bergspredikan bekräftar detta. Också Paulus ger stöd för tanken på förbud att viga frånskilda. Det är rätt. Men både i den bibliska historien och i Korintierbrevet finns det formuleringar som tyder på en undantagsetik, en nådens etik, som innebär att frånskilda kan vigas på nytt.Men det har skett en glidning i uppfattningen här?– Ja, visst. Den gamla väckelserörelsen har gjort många omvärderingar och vi måste se upp så att vi inte blir för konturlösa.Viger du själv frånskilda?– Ja.Och förr kunde du inte tänka dig att göra det?– Jag har i många år varit medveten om den här undantagsetiken. I den ortodoxa kyrkotraditionen har man förstått det här. Se också på Davids och Batsebas förhållande som började så fel, men som ändå blev så välsignat.Men kan man säga att du ändrat uppfattning i fråga om omgifte?– Jag har alltid upplevt mig förstående i flera av de här frågorna.Tror du att du skulle kunna komma dithän att du på samma sätt ändrade åsikt också om homosexuella?– Nej, därför att Bibeln inte ger ett enda sådant exempel. Däremot finns exempel på skilsmässa och omgifte.Hur är det med samboförhållanden då? Kan du acceptera dem?– När en man och en kvinna förenas sexuellt blir de ett. Då är det ett gift par. Den offentliga vigseln blir därefter en bekräftelse på det som redan skett.Uppbrott från bibeltronKyrkans skuld är stor för den nya acceptansen av den homosexuella livsstilen, menar Sjöberg.– 1950 började en anglikansk präst att tala bejakande om detta och därefter har uppfattningen spritt sig som en teologisk revolution över hela västvärlden. Det här tillhör vår ytlighetskultur, med uppbrottet från bibeltron.Stanley Sjöberg kan alltså inte på några villkors vis acceptera homosexuell samlevnad. Men trots detta vill han alltså att de homosexuella ska bemötas respektfullt.– I vårt mångkulturella, pluralistiska samhälle måste det finnas utrymme för olika uppfattningar och varje enskild grupp måste ha rätt att driva dem. Detta gäller både homosexuella och muslimer.Han vill alltså göra skillnad på homosexuella och homosexualitet, islam och muslimer. Islam är en farlig religion, intolerant, inte minst mot homosexuella, hävdar han.– Islam dömer människan i nuet, både socialt, juridiskt och politiskt. Islam dömer homosexuella till döden. Därför är det viktigt att Sverige även i framtiden får vara en tillflyktsort för människor som diskrimineras på grund av sin sexuella läggning.Kristendomen är tolerantStanley Sjöberg menar att kristendomen står för tolerans, islam för intolerans.– Kristendomen är tydlig men samtidigt barmhärtig och kärleksfull. Den erbjuder upprättelse och dömer inte människor här och nu. Jesus är i det här avseendet mycket fascinerande. Han kunde äta och dricka tillsammans med människor som stod för en livsstil han avskydde.Finns det inte en risk att bli beskylld för att vara främlingsfientlig om man ägnar så mycket kraft åt att varna för islam?– Jag arbetar med en internationell gemenskap i vår kyrka och jag har bevisat att jag inte är främlingsfientlig.Pastor Sjöberg väljer att citera Per Ahlmark. Denne har i en DN-artikel skrivit att den kände islamologen Jan Hjärpe är falsk då han beskriver islam på ett så positivt sätt. Ahlmark menar att islam måste tas på allvar och ses som det hot mot demokrati och mänskliga rättigheter det är.Men vilka blir konsekvenserna av detta? Ska vi riva moskéerna?– Nej, absolut inte. Vi måste föra kampen med största respekt för motståndaren. Jag skulle vara beredd att bistå muslimer i ett moskébygge om de frågade efter mina tjänster. Jag har en ständig dialog med muslimer, jag har vänner som är muslimer. Några av dem kommer till och med och firar gudstjänst i vår kyrka.Gömt en muslim i kyrkanStanley berättar att han varit med om att hjälpa muslimer få flyktingstatus i Sverige. Han har till och med gömt en muslim i sin egen kyrka.– Jesus släppte till och med Judas Iskariot in på sig. Det är en kärlekens förpliktelse att till och med bjuda en mördare på en kopp kaffe.Och så upprepar Stanley sin tes om att kristna måste klara av att tolerera till och med de värsta fienderna. Olika övertygelser måste få leva sida vid sida i ett pluralistiskt samhälle.Upprördheten bland muslimer världen över riktar sig inte främst mot kristna eller den kristna tron utan mot västvärldens utnyttjande av de fattiga i Nordafrika, i Mellanöstern. Västvärldens kapitalegoism kommer att dra en förbannelse över oss, menar Stanley.– Vår kultur är i flera avseenden rutten och på den punkten delar många av oss kristna muslimernas uppfattning. Vi måste ge dem rätt där.För drygt 20 år sedan beskrev du kommunismen som det stora hotet mot väst och mot kristen tro. Formuleringarna i dina debattinlägg mot kommunismen då, påminner väldigt mycket om ditt sätt att angripa islam i dag. Är det så att vi alltid behöver hotbilder att frukta för och bekämpa – förr kommunismen, nu islam?– Du gör en riktig iakttagelse. Det är en liknande kamp vi har i dag mot islam som på den tiden mot kommunismen.På den tiden blev du hotad av kommunister, i dag blir du hotad av muslimer. Gillar du att provocera?– Nja, om man uttrycker sig alltför filosofiskt, med många invecklade ord, då noterar knappast omgivningen ens budskap. Ska man nå fram med en åsikt i dag så måste det vara med skärpa.Är det på grund av din "skärpa" i argumenten som just du så ofta efterfrågas i media när de vill ha uttalanden om sådant som rör den kristna tron?– Det är möjligt. Många är rädda att hävda en bestämd åsikt, det är mycket "å ena sidan och å andra sidan". Det är klart att det blir mer lockande att kalla på en person som är väldigt tydlig.– Problemet för min del kan vara mina ordval. Men jag är öppen att lyssna på motpartens argument och korrigerar gärna min uppfattning om jag upptäcker att jag har fel.Blir du smickrad av att vara så efterfrågad?– Jag har mycket av evangelist i mig, så visst är det trevligt att få komma till tals i media. Jag tycker om det offentliga samtalet.1986 drog du igång verksamheten i Centrumkyrkan i Sundbyberg. Nu är du 67 år. Ska du sluta nu, som du aviserat?– Jag gillar inte att människor ska tänka om mig: Nu är han slut. Jag har inte bestämt när jag går. Det händer så mycket i vår kyrka, det är alltid fullt vid våra gudstjänster. Vi står också mitt i stora ombyggnads- och tillbyggnadsplaner. Så småningom hittar vi en efterträdare, men det blir kanske först om ett par år.Vad krävs för att få bli medlem i din kyrka?– En personlig tro i harmoni med trosbekännelsen. När det gäller dopet ställer vi inte krav på att man måste vara döpt på ett baptistiskt sätt. Det viktigaste är att leva i dopets andliga betydelse eller innebörd.