”Vi väntar oss en himmel redan här”

Förr höll Hemlandssångerna hoppet uppe bland de kristna. Längtan till himlen stod i fokus, där alla tårar och bekymmer skulle bytas till evig glädje. I dag pratar vi inte lika mycket om det som väntar ovan där. Döden känns långt borta. Frågan är om vi ens tänker på himlen när vi kan skapa våra egna små paradis redan här på jorden?

– Förr såg man jorden som en tåredal, så var det. Här skildes vi från de vi älskade och här slet vi i vårt anletes svett och vi hade ingen alvedon. Det sättet att tänka är inte så lätt att ta till sig för en modern kristen när vi vill ha himmel redan här på jorden i en materiell mening. För oss ska livet helst vara ganska gôtt, säger kyrkohistoriker Joel Halldorf.

Så såg inte vardagen ut i början på 1900-talet då många av hemlandssångerna skrevs. De var fyllda av ett tyngre allvar, men oavsett hur mörka de första verserna än var slutade de i löftet om den eviga glädjen när vi nått vårt hem hos Gud.

– Se på en sång som ”Löftena kunna ej svika”, den börjar här på jorden med vänner som sviker, men slutar i himlen, och det är typiskt för sångerna i den här genren. Och här har en förändring skett i slutet av 1900-talet, för vi sjunger annorlunda sånger i dag. Lovsången har blivit den dominerande sångstilen och där finns inte alltid det perspektivet med lika tydligt som fanns i läsarsångerna, säger Joel Halldorf.

Påverkar det vårt sätt att tro?

– Jag tror att vi tappar en dimension i tillvaron när vi börjar kräva väldigt mycket av livet. Att vi ska vara befriade från smärta, vara lyckade som människor och uppfylla hela vår potential här och nu. Vi tänker inte att det finns något bortom det här livet, utan väntar oss en himmel redan här. Det blir viktigt att maximera nuet, och det ser man även bland oss kristna.

Men lidandet kommer till alla människor, även om de inte är närvarande hela tiden, menar Joel. Tids nog drabbas man själv eller någon närstående av motgångar eller död, och då blir tanken på himlen ens enda hopp.

– Vi är trötta även i dag, och längtar efter att få vila. Men vi vågar inte riktigt längta till himlen, som ju i Bibeln faktiskt beskrivs med att där ska vi få träda in i den stora vilan. Det låter ganska skönt, tycker jag personligen.

Men det kanske ändå inte är himlen som är första valet för den stressade nutidsmänniskan, och det är här resebyråerna kommer in, menar Joel, och drömmen om långa stränder och hängmattor i Thailand.

– Om du tänker på resebyråernas reklam så är det nästan himlen de utlovar. Ta en restresa – du vet inte vart du hamnar, men det är inte där du brukar vara. Vi längtar bort från telefoner som ringer, vänner som stör och snoriga ungar. Det finns fortfarande en längtan till något annat, men vi vet inte riktigt. Vi längtar efter vila.

Kan pilgrimstrenden som vuxit sig så stark vara en hint om att svensken behöver mer himmel i vardagen?

– Ja, kanske är du något på spåret där. Många människor lever i dag med en vilsenhet där målet är att få ihop livspusslet, men man saknar ett tydligt mål. Pilgrimsvandringen är ju ett uttryck för en slags längtan efter riktning, att ha ett mål, om det nu är Santiago de Compostela eller en bergstopp. Vandringen kräver en fysisk ansträngning samtidigt som du bara har en ränsel och en vandringsstav, inga andra saker att släpa på.

Skulle samtal och predikningar om himlen kunna vara ett sätt att ge oss mer lugn?

– Vi bör i alla fall fundera på det, för om det gamla evighetsspråket inte funkar längre så måste vi hitta ett nytt sätt att tala om det här. Jag tror att det är viktigt att vi förstår att livet på jorden är en del av en större helhet.

Har solsemestern ersatt drömmen om himlen?

I en tid kultur starkt präglad av materiellt välstånd och hög levnadsstandard är det lätt att tankarna på döden skuffas undan. Kyrkohistorikern Joel Halldorf funderar om det kanske är det detta som lett till att talet om den eviga vilan, delvis tycks ha ersatts av den högst temporära vilan som resebyråernas hotellkomplex kan erbjuda.

Sångerna fick utvandrarna att längta hem

Många sångböcker lades ner i de svenska utvandrarnas packningar, där ordets innebörd fick en dubbel betydelse.

Det gjordes även en ny bok av Augustasynoden i Illinois som hette just ”Hemlandssånger”. Första upplagan kom 1891 med svenska sånger avsedda för svenska invandrare som ofta samlades till gudstjänster på svenska.

Utryckte en himmelslängtan

Hemlandssångerna är psalmer som handlar om längtan till himlen och glädjen över att få komma hem till Gud och det hem som väntar där när vi dör. Sånger som ”Hemland där sol ej dalar” var lika känd som ”Du omsluter mig på alla sidor” är i dag.

Ett annat hemland

Tanken på den kristne som en pilgrim på väg hemåt, var tidigare självklar för många troende i Sverige. Inom kristen teologi och kristna sånger och hymner sågs jordelivet som en parantes i jämförelse med det himmelska hemmet. En tanke som många menar glömts bort under det senaste århundradet i kyrkans förkunnelse i västvärlden.

Therese Hedlund

Therese Hedlund är skribent och tidigare redaktör på Dagen.