Livsstilskrönika

Nåden är trons kretslopp

Hanna Simonsson: Den förlåter inte bara vår synd, den skapar också frid i våra hjärtan

Inslagen present räcks fram. Infälld bild på krönikören Hanna Simonsson.
Nåd är att få något man inte förtjänar - på latin heter det gratia som är grunden för vårt begrepp gratis, skriver Hanna Simonsson.
Publisert Sist oppdatert
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.

Det står att ”folket ropade” – det gillar jag. Vi som går till kyrkan kan ibland framställas som så snälla och så mjuka, men här ropar de!

”Ett nådens år” är temat för denna söndag. Nåd är att få något man inte förtjänar – på latin heter det gratia som är grunden för vårt begrepp gratis. Nåd är ett uttryck för Guds obegränsade godhet mot oss som inte förtjänar den. Nåden från Gud förlåter synden och friden leder till ett lugnare samvete.

I Romarbrevet 5:20 står det: ”Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer.” Detta innebär att Guds nåd inte bara möter våra synder, utan den överträffar dem. Gud håller oss inte på avstånd för våra misstags skull – tvärtom; han drar oss närmare sig och ger oss den nåd vi så desperat behöver. Jag tänker på nåden som trons kretslopp: nåden förlåter inte bara vår synd, den skapar också frid. Den friden är som ett stilla sus som lägger sig över våra stormiga hjärtan. Det ger ett lugnare samvete, en inre rofylldhet som inte kan köpas eller förtjänas – det är en gåva från Gud.

Nåden är alltså inte passiv utan är en kraft till förändring.

”Du är alltså en konung?” frågar Pilatus Jesus i dagens text. Ja, för att vittna om sanningen, därför är jag född. Sanningen kan få vara en synonym till Herren, den absoluta sanningen som går bortom alla våra mänskliga uppfattningar. Och den som hör Herrens ord vet också vilken väg hon ska gå.

När vi tar emot Guds nåd börjar den verka i oss, förvandla våra hjärtan, och ge oss styrkan att leva annorlunda.

Här kommer nåden för oss igen, den är inte bara passiv, den är en kraft till förändring. När vi tar emot Guds nåd börjar den verka i oss, förvandla våra hjärtan, och ge oss styrkan att leva annorlunda. Den ger oss modet att bryta med det gamla och kliva in i det nya, till ett liv som reflekterar Guds kärlek och barmhärtighet.

Kanske kan detta kommande kyrkoår få bli ett nådens år för dig, där du får ta emot Guds gåva som är gratis, låta den förnya dig och ge dig frid. Och låt den nåden också verka i dig så att du, likt Jesus, kan bli ett redskap för Guds kärlek i världen. Både ”in real life” och på de kanaler som nu blivit mer och mer verklighet för oss: sociala medier.

Första söndagen i advent – Ett nådens år

Gammaltestamentliga texten: Sakarja 9:9-10

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Episteltext: Uppenbarelseboken 3:20-22

Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

Evangelium: Matteusevangeliet 21:1-9

När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.” Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas:’ Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl.’ Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ‘Hosianna’ Davids son! ‘Välsignad är han som kommer i Herrens namn.’ Hosianna i höjden!

Psaltaren: Psalm 24:1-10

Av David, en psalm. Jorden är Herrens med allt den rymmer, världen och alla som bor i den. Det är han som har lagt dess grund i havet och fäst den över de strömmande vattnen. Vem får gå upp till Herrens berg, vem får gå in i hans tempel? Den som har skuldlösa händer och rent hjärta, som inte håller sig till falska gudar och aldrig har svurit falskt. Han får välsignelse av Herren och riklig lön av Gud, sin räddare. Här är det släkte som sökt sig till Herren, som träder fram inför ditt ansikte, du Jakobs Gud. Portar, öppna er vida! Höj er, uråldriga dörrar! Låt ärans konung draga in! Vem är då ärans konung? Det är Herren, den väldige hjälten, Herren, väldig i strid. Portar, öppna er vida! Höj er, uråldriga dörrar! Låt ärans konung draga in! Vem är han, ärans konung? Det är Herren Sebaot, han är ärans konung.

Powered by Labrador CMS