Livsstilskrönika
Presenterna från Gud är tänkta att dela vidare
Britta Bolmenäs: Om Gud räknar med dig, då är det en dålig idé att diskvalificera dig själv
Detta är en personligt skriven text av en av Dagens återkommande skribenter. Personen svarar själv för de åsikter som framförs.
När vår son Noa fyllde fyra år hann de små gästerna inte ens innanför dörren innan Noa ryckte paketen ifrån dem. ”Stopp!” ropade vi. ”Det är inte så man gör.” Två timmar senare var kalaset slut. Lika ivrig gav Noa tillbaka alla presenterna till sina gäster.
”Stopp!” ropade vi. ”Det är inte så man gör. De här grejerna är dina nu.”
”VA? Fick jag dem? Jag trodde bara att jag fick öppna dem”, sa Noa.
Han var superivrig, nyfiken och bubbligt glad att få ta emot – och precis lika ivrig och glad att få ge presenterna vidare.
Om Anden vill använda mig, då vill jag öva på att inte längre stänga mina händer bakom ryggen.
Britta Bolmenäs
Jag längtar efter att vi skulle smitta varandra med samma attityd av nyfikenhet och generositet när vi funderar över och ber om Andes gåvor. ”Andes gåvor” kallas de ungefär 20 olika gåvor vi läser om på fyra ställen i Nya testamentet. De är alltifrån att trösta, profetera, administrera, bota sjuka, vara gästfri, tjäna andra, vara generös, tolka tungotal med mera. Bibeln utmanar oss rejält: ”Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna!” (1 Kor 14: 1)
Varför ska vi sträva efter Andes gåvor? För att känna oss andliga? Imponera? Få bättre platser på den himmelska banketten? Nej!
Gåvorna ges oss för att vår värld, vår stad och vår församling behöver dem. Vi får dem för att tjäna andra med dem. För att Guds vilja ska ske på jorden såsom i himlen. Och för att glädjen fyraåringen upptäckte på sitt kalas ska bli vår.
Vi tänker rätt ofta att Andes gåvor är en bonus för de superandliga. Det är inte vad Bibeln säger. Nej!
Jesus andas på alla sina vingliga vänner och säger: ”Ta emot helig ande. Gå ut och ge som gåva vad du fått som gåva.”
Om Gud räknar med dig, då är det en dålig idé att diskvalificera dig själv. För vem känner dig bäst: du eller Gud?
Om Anden vill använda mig, då vill jag öva på att inte längre stänga mina händer bakom ryggen. Jag vill öppna mina händer. Sträcka fram dem. Vill öppna mina vanor. Låsa upp min självbild. Tillåta Anden att ge mig de gåvor Anden vill. Jag vill ta emot. Pröva. Öva.
”Tjäna varandra var och en med den nådegåva han fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former.” (1 Petr 4: 9)
”Var och en med den nådegåva han fått”. ”Många former”. Här ryms både du och jag. Det är så häftigt att gåvorna har så många olika former. Former som du är van vid och trygg i. Former som är ovana, kanske konstiga för dig. Alla behövs. En del gåvor syns och hörs mer än andra. Precis som en ny frisyr oftast får mer komplimanger än en trofast njure, som kanske jobbar på i en hel livstid utan ett enda ”tack”. Alla delar behövs. Be Gud om nyfikenhet och generositet att upptäcka andras gåvor och att uppmuntra dem i det, för ”hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta”.
Det bor en så skön frihet i detta. Fokuset är inte jag. Det är oviktigt vad andra tänker om mig. Hälsningen i dag är: pröva att lita på att du får ta emot Andes gåvor och med dem göra skillnad där du finns.
Pröva att lita på Guds ord: Anden bor i dig
Lyssna på Veckans bibelkrönika
Britta Bolmenäs, mångårig pastor och chef för Equmeniakyrkans nationella enhet, svarar på dina frågor om kyrka och församling.
