Andrews mörker visade sig vara ljust

Jag får tag på Andrew några dagar före avresan till Sverige. För övrigt hans åttonde besök här. Han är glad, rent av uppspelt. Anledningen är den flygande start som hans Kickstarterkampanj har fått, en satsning som förhoppningsvis ska möjliggöra ett pilotavsnitt av en animerad tv-serie utifrån de fantasyböcker som han skrivit. Men mer om det senare i intervjun.

Först dyker vi ner i musiken. I fjol släppte Andrew Peterson nya albumet ”The burning edge of dawn” och i år är det 20 år sedan hans första album ”Walk” kom. Däremellan har han varit flitig med antalet utgivningar. Berättarlusten har sannerligen flödat.

Men när Andrew för ganska precis ett år sedan skulle gå in i studion för att spela in ännu ett album var ingenting som det brukar.

– Jag hade bara en sång med mig. När jag hade spelat in den satt jag där i studion och insåg att jag var tvungen att skriva nya sånger. Det var februari i Nashville och det var sörjigt, kallt och sorgset. Mitt hjärta kändes också sörjigt, kallt och sorgset, minns Andrew.

– Vanligen sjunger jag sångerna för publik många gånger innan jag gör ett album så att jag vet vilken sång som fungerar, men den här gången hade jag inget annat val än att skriva om vad som hände exakt där och då.

Inte bara det usla vädret påverkade Andrews sinnesstämning. Bakom sig hade han ett år av omvälvande förändringar. Två vänner som utgjort hans band i tio år hade slutat turnera med Andrew, han hade äntligen skrivit klart fjärde och sista delen av sin fantasyserie, "The wingfeather saga", han hade fyllt 40 år och firat 20-årig bröllopsdag. Dessutom gick hans skivkontrakt ut och frågan ställdes på sin spets – skulle han fortsätta?

– Jag tror att alla någon gång går igenom en period av sorg. Det var något i mig som behövde dö, som Gud dödade för att göra plats för nytt liv. Men när du är mitt i det kan du inte se livet på andra sidan.

– Den underbara saken är att Gud älskar att överraska oss. Han älskar att göra något vackert av något fult. Jag skrev albumet från en väldigt smärtsam, mörk plats och förväntade att det skulle vara en väldigt sorgsen skiva. Men när jag sedan lyssnade hörde jag bara glädje. Jag hörde ljus. Det var en sådan överraskning för mig.

Blotta tanken på det som hände får honom att skratta.

I Sverige säger vi att inspiration består till 90 procent av transpiration …

– Det ligger mycket i det. För mig var det 10 procent inspiration, 20 procent transpiration och 70 procent vemod. Terapeuter och själavårdare har sagt att det definitivt var en depression jag gick igenom, men jag visste inte det under tiden.

Ord och bilder från naturen är något som kännetecknar Andrew Petersons lyrik och det har sin förklaring.

– Jag minns när jag var 12 eller­ 14 och smet ut mitt i natten och klättrade upp på taket på kyrkan som vi bodde grannar med. Där låg jag på rygg och tittade på stjärnorna. Ibland­ smet jag ner till sjön och satt där med min gitarr. Det var alltid en sådan känsla av Guds närvaro när jag var på ett tyst ställe där jag inte omringades av en massa saker gjorda av människohand.

Solnedgången och årstidernas växlingar har alltid talat till Andrews hjärta och mer än någonsin sedan familjen flyttade ut på landet.

– Vi odlar, jag har några bikupor och vi har kycklingar. När jag längtar efter något att sjunga om är naturen det första ställe jag letar på. Det är så Gud talar till mig, genom sin skapelse.

Kärleken till musik väcktes på allvar när Andrew var 18 år och för första gången hörde Rich Mullins låtar. Han beskriver det som en inkörsport till att "bli förälskad i Jesus Kristus". Samma år var Andrew ledare på en ungdomskonferens och där fattade han ett livsavgörande beslut.

– Jag satt i bänken och grät. Det var väldigt tydligt att Gud hade gett mig en gåva att skriva och göra sånger som jag behövde lägga ner vid hans fötter. Jag gick fram och sa att vill ge mitt liv och mina gåvor för Guds rike. Jag sa: Gud, om du tillåter mig så vill jag skriva sånger med berättelser som väcker folk för namnet bakom all denna skönhet.

– Nästan varje gång jag arbetar artistiskt med något säger den där rösten i mitt inre: Överensstämmer detta med vad du bad Gud om när du var 18 år? Jag säger inte att jag lyckas perfekt men jag vill leva mitt liv som om Guds rike redan är här. För det är det.

Andrew menar att konstnärliga verk, oavsett om det är musik eller målningar eller annat, kan tjäna som en liten vägskylt som pekar på Guds rike.

Och just det är också idén med hans serie fantasyböcker som tog tio år att skriva. Läsare har mejlat honom och frågat om det är någon film på gång utifrån ”The wingfeather saga” vilket födde idén att försöka åstadkomma en animerad tv-serie för Netflix eller någon annan stor filmkanal. Vägen dit är lång, men första steget är nu taget: En Kickstarterkampanj för att försöka få ihop de 110 000 dollar som behövs för att göra en animerad kortfilm och se om något produktionsbolag kan tänkas nappa på idén. Första insamlingsdygnet kom det in 70 000 dollar.

– Jag har gråtit av glädje över folks välvilja. Det vore coolt om ”The windfeather saga” kunde bli en serie med en säsong för varje bok, så att man inte tvingades pressa in en hel bok i en film på 90 minuter.

– När vi pratade med en aktuell­ studio sa jag att vi vill göra ”Breaking bad” och ”Lost” för barn och familjer. Jag menar en serie där alla vill veta: Vad ska hända härnäst? Göra riktigt utmärkt­ berättande så att när du väl börjat titta så vill du inte till något pris missa nästa avsnitt.

Föga förvånande berättar Andrew att han älskar "Sagan om ringen" och "Narnia" men även böckerna om Harry Potter. Ännu så länge finns inte böckerna på svenska.

– Men Norge har översatt dem så kom igen Sverige!

Denna och nästa vecka turnerar han i Sverige tillsammans med Erikshjälpen – tio konserter på tolv dagar. Han älskar konceptet att använda musik till att skapa resurser att hjälpa människor. Sin årliga julturné gör han alltid till förmån för Steven Curtis Chapmans hjälparbete ”Show hope”.

– Jag vet mycket väl vad som är mitt kall. Om det handlade om att bygga hus skulle jag inte veta vad som skulle göras. Men jag vet hur man skriver en sång. Jag älskar varje chans jag får där min och någon annans gåva kan samarbeta och visa världen hur Guds rike ser ut.

Urban Thoms

Urban Thoms är mångårig skribent på Dagen.