Kultur
”Jag ropade i luren när Roland ringde – du skojar!”
För ett år sedan firade Malena Furehill genom att ge ut sin första skiva ”Rakt igenom”. I år firar hon som Utbultstipendiat. Och nästa år väntar en rad tv-gudstjänster.

– Ser jag för glad ut? säger hon och skrattar högt när det är dags för fotografering.
Vid ett tillfälle när hon arbetade som lärare och det var dags för skolfotografering fick hon nämligen höra just det, att hon såg för glad ut. Men har man skivdebuterat som 41-åring och året därefter utnämnts till Utbultstipendiat för sitt kreativa låtskrivande så kan man nog få kosta på sig att vara glad.
Malena har dessutom, strax innan utdelandet av stipendiet, precis varit med om att tävla i Brassbands-SM tillsammans med sin ensemble Smyrna Brass (slutade på en femteplats i division 1).
– Så det har varit en spännande dag!
Ja, hon ler fortfarande. Hon har många strängar på sin lyra, bokstavligt talat. För till och med en så enkel fråga som vilket instrument hon spelar får många svar. Hon började med fiol, sedan blev det blåsinstrument, elbas och piano. Gitarr spelar hon visst också. Allt utom träblås, hittills.
Malena är född och uppvuxen i Jönköping, hon är utbildad lärare i svenska och musik och har även gått vislinjen på Nordiska Folkhögskolan. Sedan några år tillbaka arbetar hon som musikpedagog i Svenska kyrkan i Biskopsgården/Länsmansgården på Hisingen i Göteborg. En tjänst som har gett henne stora möjligheter att utveckla sitt eget musikskapande och använda sångerna på olika sätt.
Bland annat har hon skrivit tre mässor under de senaste åren, tillsammans med Anna Svensson: ”Vardagsmässan”, ”Livet Runt-mässan” (baserad på frälsarkransen) och ”Mässan för de minsta”. Två av dessa kommer att användas när tv spelar in gudstjänster i Malenas församling efter jul. Ytterligare en tv-gudstjänst kommer att innehålla sånger från Malenas skiva ”Rakt igenom”.
Vad är det du vill kommunicera med din musik?
– I första hand vill jag förmedla tröst och hopp, tryggheten i Gud. Han släpper inte taget! Min längtan är att andra ska få uppleva samma längtan efter Gud som jag har, att jag ska få dela med mig av sådant jag själv har fått av Gud, säger Malena.
Hon tycker om att leka med språket. Någon beskrev henne som "välformulerad" när hennes debutskiva släpptes ifjol.
– Men jag vill ju inte att det bara ska vara fina ord, jag vill att det ska nå in i hjärtat. Jag tror att en del tycker att jag skriver vardagsnära men ändå med glimtar av evigheten, säger Malena.
Vad betyder det att få Utbultstipendiet?
– Åh, jag blev så glad när jag fick beskedet! Jag ropade i luren när Roland ringde – du skojar! Det är verkligen en sådan uppmuntran, ett tecken på att jag är på rätt väg och att det aldrig är för sent, fast jag har passerat 40, säger Malena och skrattar.
Skrivit musik har hon gjort länge men hon har inte varit ute mycket och spelat, sångerna har spridits i vissa kretsar. Kanske blir det en förändring framöver.
– Nu när jag har fått det här stipendiet ska jag fundera över vad som blir nästa steg.