Starka känslor inför ny psalmbok

Beslutet att revidera den gamla psalmboken fattades för två år sedan. Hur lång tid det tar innan den nya ligger på bordet är det ingen som vet, men säkert är att många vill vara med och tycka till.

– Det är väldigt många som hör av sig, säger Henrik Tobin, musikaliskt sakkunnig.

Det är ett minst sagt gediget arbete som Svenska kyrkan har gett sig in i, med att förnya den svenska psalmboken. Vilka nya psalmer som ska väljas in och vilka som ska strykas – den frågan lär dröja ett tag till innan den besvaras. Innan dess vill Svenska kyrkan vända på alla stenar vad gäller upphovsrätt, distribution och i vilken utsträckning den faktiskt ska revideras.

Hur pass genomgripande förändring ska det handla om? Det är en av frågorna som förstudien nu håller på att undersöka.

– Vi rör oss mellan två poler: att vara trogna psalmboken från 1986 och samtidigt titta på hur psalmdiktandet ser ut i dag och vad av detta vi ska plocka in, förklarar Henrik Tobin, kyrkomusiker som är koordinator och musikaliskt sakkunnig för den förstudie som ska ligga till grund för det stora projektet.

– Det går att tänka sig en väldigt liten revision också, men just nu ligger allting på bordet. Vi kommer lägga fram ett antal olika vägval.

När SVT visade ett inslag om det pågående psalmboksprojektet för ett par veckor sedan kunde tittaren få uppfattningen om att det är bestämt att det är ett större antal psalmer som ska bytas ut mot nya. Men det vill alltså Henrik Tobin tillbakavisa.

– Det har inte riktigt framkommit i medierna att det rör sig om en förstudie som vi ska lägga fram först i februari. Det innebär att inga beslut är fattade.

Men att det finns ett stort intresse för psalmboken råder det ingen tvekan om. Henrik Tobin medger att många hört av sig till honom med förslag på nya psalmer och med annan input som de anser att kommittén behöver tänka på – det är både intressegrupper och enskilda individer det handlar om.

Det är inte ett dugg konstigt att en omgörning av den svenska psalmboken väcker ett sådant engagemang, menar Tobin.

– Psalmboken har varit en folkbok sedan den kom till på 1500-talet. Den har ibland till och med nästan varit viktigare än Bibeln, för den har fungerat som en ingång till kyrkan och till tron genom att vara både en andaktsbok och en lärobok. Den kom ju till i samband med att man skulle göra Sverige både läskunnigt och kristet.

Henrik Tobin berättar vidare om hur viktig psalmboken blev i skolväsendet. I slutet av 1800-talet. När det började pratas om en revidering av 1819 års psalmbok fick dåtidens lärarförbund panik, menar Henrik Tobin.

– Man protesterade högljutt och menade att man inte kunde bedriva undervisning i skolorna om psalmerna skulle revideras. Det visar något av vilken oerhört stark ställning som psalmboken haft i stora delar av samhället, och ännu har, även hos dem helt utan kyrklig koppling.

– Det är något som rör vid människors hjärtan och finns i det vi brukar kalla “det kollektiva minnet”. När sekulariseringen går fram på många håll och gör att vi tappar kontakten med vårt förflutna så tror jag att den här boken är en livlina för oss.

I februari tas som sagt psalmboks-stafettpinnen över av kyrkostyrelsen och så småningom kyrkomötet som är den instans som fattar beslut av den här digniteten. Förra gången man gjorde om psalmboken tog det tjugo år från beslutet innan den var färdig. Så lång tid varken tror eller hoppas Henrik Tobin att det ska ta denna gång.

– Förändringarna går så fort i dag, i både kyrka och samhälle, så tar det lång tid riskerar vi att ha en föråldrad psalmbok redan när den kommer ut. Alla tidsperspektiv är beroende av hur pass genomgripande förändringarna blir.

Josefin Lilja

Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.