Nyheter
150 trossamfund på klimatmöte: ”Noll utrymme för nya fossila bränslen”
150 religiösa företrädare om klimatmål och stödfonder i samband med klimatmötet COP28 i Dubai

”Livet på jorden är i stor fara.” Så dramatiskt uttrycker sig 150 företrädare för olika trossamfund om klimatet i samband med FN:s stora klimatmöte i Dubai. Bland annat anser de att de utlovade medlen till förlust- och skadefonden utgör ”en struntsumma”.
På tisdag avslutas FN:s klimatmöte i Dubai, och trots hårt tryck på världens länder verkar man inte lyckas enas om en utfasning av klimatskadliga fossila bränslen: olja, kol och naturgas. Den skrivning som förelåg på måndagen handlade i stället om att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050, rapporterar TT.
En grupp som drivit på mot en kraftfull utfasning är trossamfunden inom den interreligiösa sambandskommittén vid FN:s klimatkonvention, Interfaith Liaison Committee.
Här ingår bland annat Kyrkornas världsråd, där klimatarbetet just nu leds av Svenska kyrkans handläggare för hållbar utveckling, Henrik Grape.
Kommittén höll ett särskilt dialogmöte med anledning av COP28 den 30 november. Och prästen Tamsyn Kereopa från Anglikanska kyrkan i Nya Zeeland och Polynesien skrädde inte orden när han presenterade uttalandet på måndagen.
”Vi kan inte och får inte sälja ut våra barns framtid för ekonomisk vinning och i utvecklingens namn. Det finns ingen tid att förlora: det är vår moraliska plikt att agera nu och med högre ambition för att skydda den gåva som livet på jorden är”, sa han enligt Kyrkornas världsråd.
”Det finns noll utrymme för ny utvinning av fossilt bränsle”, tillade han, och konstaterade att den fossila bränsleindustrin fortfarande får ”flera miljarder dollar i investeringar och subventioner”.
Dialoggruppen beklagade vidare den otillräckliga finansieringen av fonden som ska kompensera fattigare länder för förluster och skador orsakade av ett förändrat klimat. De löften om bidrag som hittills kommit in kallade man för ”en struntsumma” i relation till de 400 miljarder dollar om året som väntas behövas.