8 av 10 vita evangelikaler röstade på Trump

Återigen väljs Donald Trump till USA:s president tack vare evangelikala kristna. Men han kan också tacka många katoliker för valsegern, enligt statistik publicerad från vallokalsundersökningar.

Donald Trump har gång på gång flirtat med kristna väljare inför USA:s presidentval. Inte minst har han gjort en stor sak av att med en hårsmån kommit undan ett mordförsök, där han bejakat förklaringen att det var ett gudomligt ingripande att han vred på huvudet i rätt ögonblick så att kulen enbart snuddade vid hans ansikte.

– Många har sagt till mig att Gud skonade mitt liv av en anledning, sa Donald Trump under sitt segertal.

– Anledningen var att rädda vårt land och att återföra Amerika till dess storhet. Nu ska vi påbörja det arbetet.

81 procents stöd

När Washington Post nu presenterar sin vallokalsundersökning visar det sig att han fått ett mycket starkt stöd från vita evangelikala kristna, vilka utgör något av Trumps starkaste väljarbas. Hela 81 procent i denna grupp valde att i det här valet rösta på Republikanerna, precis så som det såg ut i presidentvalet för åtta år sedan.

Om man jämför svaren som kommit in från alla protestantiska kyrkor så fick Trump 62 procent av rösterna och Harris 37 procent. Inbäddad i denna statistik finns de evangelikala kyrkorna, men även mer progressiva samfund som metodistkyrkan och USA:s lutherska kyrkor. 42 procent av väljarna har uppgett att de är protestantiskt kristna.

Katoliker för Trump

Även en klar majoritet av USA:s katoliker valde att rösta på Republikanerna i det här valet, fler än förra gången då det gick att rösta på katoliken Joe Biden. 56 procent av alla katoliker röstade på Trump enligt vallokalsundersökningen publicerad i Washington Post, medan 41 procent röstade på Harris. Katoliker utgör cirka 22 procent av väljarna.

En religiös grupp som tydligt vände Donald Trump ryggen var judarna. Där brukar stödet för Demokraterna vara stort, men vissa bedömare trodde att det här skulle kunna ändras på grund av kriget i Mellanöstern.

Nu visar det sig att 79 procent av USA:s judar röstade på Harris, och 21 procent på Trump. Sammanlagt utgör de cirka två procent av väljarkåren.

Gav Harris stöd

Även bland väljare som inte tillhör något trossamfund gick det bra för Kamala Harris. Där fick hon 72 procents stöd jämfört med 25 procent för Donald Trump. Cirka 24 procent av väljarkåren identifierar sig som icke-troende.

Slutligen finns också statistik för övriga religiösa grupper, och även där har Harris störst stöd, med 60 procent jämfört med 33 procent för Trump. Här har också 7 procent valt att lägga sin röst på någon annan kandidat, fler än i någon annan av ovanstående grupper. Cirka 10 procent av väljarna sorteras i denna undersökning in under övriga religiösa grupper, vilket bland annat är muslimer, ortodoxt kristna, hinduer och buddhister.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.