Nyheter
Allt fler överviktiga kan inte brännas i krematorier
Måste transporteras långa sträckor från Växjö till annan ort
Att allt fler människor i Sverige blir överviktiga märks nu på krematorierna. I Växjö till exempel är ugnen i det enda krematoriet ibland inte stor nog och då får de kremeringen ske på annan ort.
– Etiskt känns det inte bra att transportera avlidna onödiga och långa sträckor, säger Mats Lindblad, kyrkogårds- och fastighetschef på Svenska kyrkan i Växjö.
På Hovshaga kyrkogård, där Växjös enda krematorium finns, kan ugnen ta kistor som är 80 cm breda. Och den kan inte kremera avlidna som väger 150 kilo eller mer och därför behöver en större kista. För 10–15 år sedan var det ingen eller någon enstaka avliden i Kronoberg som behövde transporteras till annat krematorium, de senaste åren har det varit betydligt fler.
– Det varierar mellan åren, men mellan 10–20 avlidna om året, säger Mats Lindblad om hur många som man inte kan kremera på plats i dag.
Om den avlidne är för stor, då får kistan med den avlidne transporteras till krematorier med tillräcklig kapacitet, och från Växjö går transporterna till Malmö, Lund eller Halmstad. Mats Lindblad tror att detta antal dessutom kommer att öka ännu mer. Därför ser man sig tvungna att när man i framtiden bygger en ny ugn, då kommer bygga en även för större personer.
– Den här ökningen sker för att det här en spegelbild av hur samhället ser ut, att människor i Sverige rör sig mindre och äter fel kost och blir stora. men det är inte bara storleken utan även vikten på den avlidne som gör att ugnen i Växjö är för liten, berättar Mats Lindblad.
Hur känns det att skicka iväg en kropp för kremering någon annanstans på det här sättet?
– Etiskt känns det inte bra att transportera avlidna onödiga och långa sträckor. Det är även negativt ur miljöhänseende. Det kan också innebära längre tid mellan dödsfall och kremation.
Lagen säger att det får gå högst en månad mellan dödsfall och begravningstillfälle. Blir det någon extra lång väntetid innan begravningsakten kan ske på grund av detta?
– Oftast sker begravningsceremonin innan kremation, så den p��verkas inte. Det kan dock bli ett bekymmer om ceremonin sker sent (närmare de 30 dagarna) och en transportera ska planeras in på annan ort.
Innebär detta en extra kostnad för de anhöriga?
– För de anhöriga innebär det inga kostnader, då kremation och kostnaden ingår i omfattningen dom finansieras av begravningsavgiften. För krematoriehuvudmannen innebär det en ökad kostnad, men all begravningsverksamhet ska finansieras av begravningsavgiften, säger Mats Lindblad.
Om ökningen ser likadan ut för landets krematorier kan Mats Lindblad inte svara på, men han tror att med ett något genomsnittligt sociosocialt sammanhang bör det vara likartat. Inte heller Dennis Jansson, vd för branschorganisationen Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund känner till siffrorna för landet i stort. Men han säger till Dagen att andra krematorier har samma problem också, men att det inte är vanligt.
Men att krematorierna skulle bygga större ugnar bara för de här undantagsfallens skull ser han inte som nödvändigt.
– Det är väl klart att vi ska köra sådana här transporter så lite som möjligt. Men det är inte heller rimligt att vi ska ha extra stora ugnar överallt, då skulle det dra mer energi per kremation också.
Martin Einald är Dagens familjeredaktör.
