Utrikes
Analys: Sorg i Israel, glädje i Palestina efter Bidens seger
Arne Lapidus: Det israelerna fruktar - och palestinierna hoppas - är att många rådgivare från Obamatiden nu ska göra comeback

Efter turbulensen under Trump avvaktar israeler och palestinier nu en möjlig Biden-effekt. Men Mellanöstern står lågt på Bidens dagordning – och inga nya grepp väntas av politikern som varit engagerad i regionen ett halvsekel.
JERUSALEM. Sorg i Jerusalem, glädje i Ramallah. Så kan man förenklat beskriva reaktionen hos israeler respektive palestinier, åtminstone i deras regeringskanslier, efter Joe Bidens valseger.
Efter fyra år med president Donald Trump och amerikanskt stöd utan motstycke till Israel – som inte heller tidigare varit direkt missgynnat av USA:s politik – ser Benjamin Netanyahu med viss bävan fram mot Bidens era. Den israeliske premiärministern är den av världens ledare som står Trump närmast och bland de sista av dem som gratulerade Biden till valsegern.
Donald Trump gav från första stund Israel “presenter”, som erkännande av Jerusalem som huvudstad och flytt av USA-ambassaden dit, en fredsplan med amerikanskt godkännande av annektering av delar av Västbanken samt freds- och normaliseringsavtal med flera arabstater.
Samtidigt stoppade han USA:s ekonomiska bistånd till palestinierna och stängde deras beskickning i Washington. En politik som ledde till total brytning med president Mahmoud Abbas regim.
Trump har stort stöd bland israeler
Många bedömare, både israeliska och internationella, hävdar att Trumps stöd inte alls har varit bra för Israel, utan raka motsatsen – eftersom det inte fört den sedan länge fastkörda fredsprocessen med palestinierna framåt. Men en stor majoritet av israelerna ser det inte så, Trump har stöd av hela 70 procent av opinionen i Israel, enligt mätningar.
Palestinierna har måttfulla förväntningar på Biden och är framför allt glada över att ha blivit av med Trump. Från deras utgångspunkt kan det inte bli värre. De hoppas nu att Biden ska infria sina löften om att låta dem öppna sitt representationskontor i Washington igen, återuppta biståndet till palestinska flyktingar samt på nytt öppna ett amerikanskt konsulat i östra Jerusalem för den palestinska befolkningen.
De räknar med en mera balanserad politik. Men Joe Biden kommer inte att dra tillbaka erkännandet av Jerusalem eller flytta tillbaka ambassaden till Tel Aviv. USA:s väntas nu återgå till sin tidigare politik att fördöma byggandet av israeliska bosättningar på Västbanken och israeliska brott mot mänskliga rättigheter på ockuperat område – som under Barack Obama och tidigare administrationer – men Biden lär inte bli den president som sätter kraft bakom orden.
Bidens “kärlek till den judiska staten”
Som vicepresident under Obama fick han ofta reda ut konflikterna med Israel när Obama och Netanyahu drabbat samman om Iran, om bosättningar och andra tvistefrågor.
Detta eftersom Biden är den gamla sortens politiker bland Demokraterna med ett grundmurat engagemang för Israel, många skulle kalla det kärlek till den judiska staten. Hans första utlandsresa som senator 1973 gick till Israel. Han talar ofta nostalgiskt om sitt möte med dåvarande premiärministern Golda Meir. Han är personlig vän till Netanyahu sedan nästan 40 år. Kanske inte “bästa vännen någonsin” som Netanyahu kallar Trump, men näst intill.

Samtidigt höll Biden under Obamas åtta år ett öga på Israels bosättningar och låg bakom att man ibland “frös” nybyggen i östra Jerusalem och på Västbanken.
– Bibi, jag håller inte med om en enda jädra sak du säger, men jag älskar dig, sa han en gång i en hetsig diskussion med Netanyahu – och använde den israeliske ledarens smeknamn.
Nu påskyndar Jerusalem byggplaner i östra delen av staden före Bidens tillträde, rapporterar Haaretz på torsdagen.
Det israelerna fruktar – och palestinierna hoppas – är att många utrikespolitiska rådgivare och höga tjänstemän i utrikesförvaltningen från Obamatiden nu ska göra comeback. Det kan påverka den dagliga politiken i ett läge när israeler och palestinier står lågt på den tillträdande presidentens dagordning. Han prioriterar stora frågor som pandemin och ekonomin. Och vad gäller utrikespolitiken kommer naturligtvis Kina först.