Anders Kompass tar strid för konfessionella friskolor

I en intervju för Altinget.se riktar Anders Kompass, vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, skarp kritik mot regeringens initiativ att begränsa konfessionella friskolors verksamhet. Risk för diskriminering, konstaterar han.

Anders Kompass blev känd för sitt civilkurage när han 2014 som FN-tjänsteman i Centralafrikanska republiken agerade visselblåsare genom att slå larm om att världssamfundets soldater begick sexuella övergrepp på barn. I sin nuvarande roll leder han ett arbete som har till uppgift att främja att de mänskliga säkerställs i Sverige. När Altinget ber honom ge sin syn på det aktuella regeringsförslaget om konfessionella friskolor kommenterar Anders Kompass:

– Generella inskränkningar kan bara rättfärdigas när det finns ett tydligt samband mellan det man vill uppnå. I förslaget görs en generalisering av alla skolor och fritidshem med konfessionell inriktning vilket innebär en risk för diskriminering.

Förslaget har varit ute på remiss och Dagen har tidigare rapporterat om att en majoritet av remissinstanserna tycker förslaget är felaktigt. Kritiska röster från bland annat Justitieombudsmannen har också höjts mot remisstiden som inskränkte sig till drygt fyra veckor. Den 13 maj gick remisstiden ut. Några instanser har gett förslaget bifall, däribland Sveriges kommuner och regioner, Lärarnas riksförbund och Skolverket.

“En generell inskränkning”

Enligt Anders Kompass kan det finnas många andra orsaker till brister hos friskolor än just den konfessionella inriktningen.

– Förslaget innebär en generell inskränkning och då krävs att man kan visa att det är den konfessionella inriktningen i sig som orsakat bristerna som man vill komma åt. Det har man inte lyckats visa i det här fallet, säger Anders Kompass till Altinget.se.

Institutet för mänskliga rättigheter, som inrättades januari 2022, driver uppfattningen att det saknas tillräckligt starka skäl att förbjuda all nyetablering av konfessionella friskolor, vilket enligt förslaget ska bli verklighet från och med 2024. Religiösa friskolor som redan existerar förbjuds då även att expandera.

På ledarplats konstaterar Svenska Dagbladet att “det är ett fåtal skolors missbruk av systemet som får avgöra ödet även för alla skolor som sköter sig” och tidningens ledarskribent varnar för att generella åtgärder mot konfessionella friskolor i förlängningen kommer att “hota även väletablerade och uppskattade kristna och judiska skolor”.

Urban Thoms

Urban Thoms är mångårig skribent på Dagen.