Andeutdrivning och framgångsteologi utmanar pingstvänner och lutheraner

I ett nytt dokument tar lutheraner och pingstvänner gemensamt avstånd från proselytism, framgångsteologi, idén om att fysiska helanden beror på en stark tro, och att allt ont kan skyllas på onda andar.

– Skiljelinjen går inte mellan pingstvänner och lutheraner i de här frågorna utan skär rakt igenom kyrkorna, säger Johannes Zeiler, som deltagit i den dialoggrupp som utarbetat dokumentet.

Dokumentet ”The spirit of the Lord is upon me” sätter punkt för en första, fem år lång, dialogrunda mellan Lutherska världsförbundet och Internationella pingstgemenskapen, Pentecostal World Fellowship.

– Lutherska världsförbundet konstaterade att det inte fanns någon formell teologisk reflektion mellan pingstvänner och lutheraner globalt, vilket man haft med många andra samfund, säger Johannes Zeiler, teologie doktor i missionsvetenskap och domkyrkolektor i Linköpings domkyrkopastorat, till Dagen.

– En annan utgångspunkt är att den karismatiska kristendomen växer explosionsartat över hela världen, och har ett enormt inflytande också på de lutherska kyrkorna på södra halvklotet. Här behöver kyrkorna reflektera över sin egen undervisning, både det man gemensamt kan bejaka och det man behöver ta avstånd från. Finns det faror som lurar runt hörnet i form av maktmissbruk, en destruktiv undervisning om kristen tro i teori och praktik, och framgångsteologi av olika slag?

Johannes Zeiler företrädde de lutherska kyrkorna i Norden i den globala dialoggruppen mellan 2016 och 2022. En viss erfarenhet har han av sammanhanget då han under tio år var involverad i dialogen mellan Svenska kyrkan och Pingst i Sverige, vilken fortfarande pågår med två årliga möten. Där har man bland annat fokuserat på samfundens sociala och diakonala arbete, och det opinionsbildande arbetet som sker inom ramen för Sveriges kristna råd, SKR.

Det globala dokumentet rör också vid svårare frågor och praxis.

– Anledningen till att den globala dialogen tar upp förbön, exorcism och så kallad framgångsteologi är ju för att de frågorna är så oerhört levande i det globala syd. Men vi i Sverige skulle också behöva resonera mer om dem, säger Johannes Zeiler.

Mekane Yesus karismatisk kyrka

Just nu befinner han sig i Kraków i Polen, där 149 lutherska kyrkor från hela världen är samlade till Lutherska världsförbundets generalförsamling. En av de största, Mekane Yesus i Etiopien, är ett av de tydligaste exemplen på en luthersk kyrka där det karismatiska inflytandet är stort. Andra finns i Tanzania och Madagaskar.

– Det är tre mycket olika lutherska kyrkor, influerade av olika traditioner men i sitt uttryck mycket karismatiska. Det går samtidigt hand i hand med en traditionell luthersk struktur, med biskopar, liturgier och ordnade gudstjänster. Och mitt i det en mycket mångfaldig och levande stark musiktradition, säger Johannes Zeiler.

- Men vi har också många kyrkor i Asien som är karismatiska i sitt uttryck. I Indonesien och Malaysia är den pentekostala traditionen stark och det är naturligt att de lutherska kyrkorna färgas av sin omgivning.

I sitt dokument tar dialoggruppen avstamp i hur Bibeln och Jesus förenar lutheraner och pingstvänner, och beskriver de två traditionerna utifrån deras historia, erfarenhet och självuppfattning. Sedan berör man en rad frågor som rör bibeltolkning och praxis, och går in på relationen till människor i fattigdom och utsatthet, till mission, till förbön, ondska och helande.

Guds ingripande ses olika

– I dag skär de här uttrycken rakt igenom kyrkorna: hur vi ber, bemöter sjukdom, lidande och mörker i vår tid. Det behöver kyrkorna fortsätta att prata om, säger Johannes Zeiler.

– I grunden handlar frågorna om demoner och andeutdrivning, mirakel, under och tecken, om synen på tro och vetande, och vilken kulturell kontext vi lever i. Och då är vi inne på bibeltolkning, vetenskapssyn, tolkning av Guds ingripande på olika sätt. Hur förhåller vi oss på ett sunt och klokt sätt? Här visar dokumentet på gemensamma utgångspunkter.

Enligt Johannes Zeiler är tanken att den första dialogrundan ska följas upp, även om tidsplan och teman för en andra samtalsrunda än så länge är oklara.

– Jag hoppas man tar det här dokumentet, läser det och funderar över vilka delar som kan vara intressant att lyfta lokalt. Det öppnar för oerhört intressanta reflektioner om vad det betyder att verka och leva och som kyrka i en lokal miljö där både lutheraner och pingst finns. Hur bygger vi relationer? Känner vi till varandra och varandras historia?

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.