Nyheter
Anna B Sandberg: Därför sker så många övergrepp inom katolska kyrkan
I den kraftfullaste reaktionen på övergreppsskandalerna hittills pekar påven Franciskus ut klerikalismen som roten till det onda inom kyrkan. "Vi brydde oss inte om de minsta; vi övergav dem", skriver påven i ett brev till alla katoliker och uppmanar till bön, fasta och botgöring för de begångna illdåden.

"Med skam och ånger erkänner vi, som kyrklig gemenskap, att vi inte fanns där vi borde ha varit, att vi inte agerade när vi borde ha agerat, trots att vi borde ha förstått omfattningen och allvaret i skadan som förstört så många liv". Så skriver påven Franciskus i sitt "Brev till Guds folk" med anledning av att övergreppsskandalerna inom katolska kyrkan nu återigen fått ny aktualitet.
Enligt en färsk rapport från en åtalsjury ska över 300 katolska präster i USA-delstaten Pennsylvania ha gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp på mer än 1 000 barn och ungdomar under en period av 70 år.
Rapporten är den senaste i raden av kartläggningar av katolska prästers och ordensfolks sexuella övergrepp världen över. Som i tidigare kartlagda fall har man kunnat konstatera att övergreppen kunnat fortgå, i vissa fall i decennier, till följd av kyrkans ovilja att ta itu med förövarna och så gott som regelmässiga mörkläggningar av uppkomna fall.
Läs mer: Hundratals präster anklagas för sexövergrepp mot barn
I brevet, som är hans hittills kraftfullaste ställningstagande mot övergreppen och mörkläggningarna, kallar Franciskus dem för en "dödens kultur". Han skriver att inga ursäkter eller försök till kompensation någonsin kommer att vara nog för att dem som lidit och att kyrkan hädanefter måste göra allt för att skapa en kultur som omöjliggör fortsatta övergrepp och mörkläggningar. Ansvaret för att "utrota" den destruktiva kulturen inom kyrkan lägger han på samtliga katoliker.
Franciskus har bett om förlåtelse och lovat åtgärder i frågan tidigare. Men det här är hans kraftfullaste reaktion hittills. Och det som gör det här nya uttalandet uppseendeväckande är att han som roten till det onda, som fått fräta sönder kyrkan, pekar ut klerikalismen.
Läs också: "USA:s katolska biskopar bör avgå"
Begreppet klerikalism syftar på den utbredda kulturen som höjer upp prästerna och ordensfolket till en oantastlig elit, en nästan helig överhet som till varje pris ska skyddas mot ifrågasättanden och inte behöva avkrävas ansvar för sina handlingar, i alla fall inte av en utomstående makt. Att man inte får tala illa om prästen, eller ifrågasätta det kyrkan säger, är något många katoliker får i sig med modersmjölken. Föga förvånande har det på många håll präglat kyrkan som institution.
Klerikalismen, med sina dubbla standarder, hållandet om ryggen och sin bästa vän tystnadskulturen, har uppmärksammats och kritiserats i många länder, inte minst för att den främjar maktmissbruk och känslan av maktfullkomlighet hos kyrkans tjänare. Men kritiken har för det mesta avvisats av kyrkan som ett fientligt angrepp på det katolska tron.
Läs också: Vatikanen: Påven på övergreppsoffrens sida
Och nu går själva påven till frontalangrepp mot företeelsen. Han räknar upp svek, bedrägeri, självcentrering, korruption ("i synnerhet den andliga korruptionen som är en bekväm och självbelåten form av blindhet") och maktmissbruk som frukter av den destruktiva klerikalismen:
"Att säga nej till övergrepp är detsamma som att säga nej till alla former av klerikalism" (...) "vare sig den främjas av prästerna själva eller av lekmännen" skriver Franciskus och uppmanar katolikerna att göra upp med klerikalismens kultur. Annars, menar han "kommer det onda vi i dag fördömer fortsätta att fortgå."