Annika Olofsson tar semester för att Hönökonferensen på Hönö ska fungera

Kökspersonal, receptionister och vakter. Det saknas verkligen inte arbetsuppgifter under en så stor konferens som Hönökonferensen. Varje dag är flera hundra engagerade, och nästan alla gör det ideellt.

En av dem som tagit semester för att kunna arbeta under konferensen är Annika Olofsson, som är samordnare för det praktiska arbetet.

Varför lägger du och andra i församlingen ner så mycket tid på konferensen?

– Det är flera orsaker. Jag känner själv att jag får använda de resurser och gåvor jag har på bästa sätt i detta arbete. Sedan får vi höra från hela Sverige hur mycket konferensen betyder för människor. Konferensen är som ett kall för församlingen, säger hon.

Startade för över 70 år sedan

Den första konferensen arrangerades 1945 av Hönö missionskyrka, och det finns fortfarande de som minns starten. Samtidigt arbetar nu de unga i konferensen, de som är födda efter sekelskiftet.

– Konferensen påverkar gemenskapen positivt eftersom yngre och äldre arbetar tillsammans. Det blir en stor familj, man känner det i församlingen, säger Annika.

Finns det något negativt med konferensen?

– Det klart att det sliter. Risken finns att man nöter på några få personer. Det andra är att konferensen kan ta fokus från den övriga verksamheten i församlingen. Vi jobbar hela tiden med att ha en balans där, säger hon.

Det är inte bara församlingsmedlemmar som är ideella. Man samarbetar också nära med öns pingstförsamling Betel. Andra frivilliga är vanliga öbor som vill hjälpa till. Många av de frivilliga har dock svårt att hinna gå på så många samlingar och möten.

– Vi försöker dock uppmana alla att göra det, konferensen ska inte bara vara ett jobb. Själv är jag och min man med och sjunger i konferenskören, där hämtar vi kraft. Och om man någon gång skulle tveka om varför konferensen behövs så kan man gå på det sena kvällsmötet, där 2 000 ungdomar sjunger lovsång.

Jonatan Sverker

Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.