Nyheter
Ärkebiskopen: Otidsenligt med politiska partier i kyrkan
Är Svenska kyrkan vänstervriden? Många påstår det just nu, men ärkebiskop Antje Jackelén säger i en intervju med Dagen att kyrkan orienterar sig utifrån en teologisk, inte politisk, hållning.
Hon säger också att politiska partier som ställer upp i kyrkovalet är en rest från tiden som statskyrka och förutspår att de på sikt kommer att försvinna.
Debatten om den vänstervridna kyrkan har blossat upp igen. Det som triggade igång frågorna den här gången är Svenska kyrkans remissvar när det gäller språktest för att få medborgarskap, många tolkade det som att kyrkan satte ned foten på den politiska vänsterflanken när de menade att språktestet snarare spär på utanförskapet.
Svenska kyrkan står politiskt till vänster, vad säger du om det påståendet?
– Låt oss börja i rätt ände, säger Antje Jackelén.
– Kyrkan handlar inte om politik. Kyrkan handlar om teologi. När någon då säger att kyrkan står till vänster är det bra om man kan ge något exempel, det är bättre att samtala så än att klistra etiketter på de döptas gemenskap.
Migrationsfrågan är väl ett bra exempel?
– Det är det, och vad är det då vi har gjort i det offentliga rummet? Ofta lyfter vi migrationsfrågan som svensk kristenhet gemensamt, genom Sveriges kristna råd (SKR), säger Antje Jackelén.
– Ofta har de här frågorna drivits mer av frikyrkorna än Svenska kyrkan.
Därmed borde frågan om kyrkans vänstervridning breddas, menar hon, då det lika gärna borde vara katolska kyrkan eller någon av de traditionella frikyrkorna som i så fall borde få vänsterstämpeln på sig.
Kyrkan driver fler frågor
– Vad är det mer vi driver i det offentliga rummet, jo, barns rätt till andlighet, är det höger eller vänster? Rätten att driva konfessionella friskolor, är det höger eller vänster? Civilsamhällets roll, situationen för kristna som lever under förtryck, inkonsekventa coronaregler, försoning med samerna, är det höger eller vänster, undrar Antje Jackelén retoriskt.
Men ärkebiskopen sticker så klart inte under stol med att även Svenska kyrkan jobbar med frågor som rör migration och integration, vilket också är en anledning till den återkommande vänsterstämpeln.
– Mer än 80 procent av våra församlingar har jobbat med nyanlända, säger hon.
– Så det är inte konstigt att vi pratar om migration när vi är den största organisationen i civilsamhället och på det här området har vi så pass mycket nationell och internationell erfarenhet att falla tillbaka på.
Fråga för mänskligheten
Men är kyrkans engagemang höger eller vänster? Antje Jackelén vill inte heller här placera in det kyrkan gör på den traditionella politiska skalan, utan menar att flyktingfrågan är en viktig fråga för hela mänskligheten då mer än 80 miljoner människor på flykt och siffran förväntas öka genom klimatförändringarna.
Hon undrar snarare hur vi ska kunna se våra barn och barnbarn i ögonen om vi inte gör vad vi kan för att hjälpa de nödställda.
Så du menar att höger-vänsterskalan är irrelevant?
– Den är inte irrelevant, men den är inte måttstocken. Kristen teologi är inte underordnad svensk inrikespolitik, den måste orientera sig utifrån det bibliska budskapet om Jesus Kristus, och vi gör det i en global gemenskap.
Antje Jackelén säger att de här frågorna skapar stor oro hos många, men kyrkan kan inte ducka i sitt engagemang bara för att det skulle kunna tolkas som politiskt. Hon säger att Jesus gav sitt liv för att befria oss, och har sänt ut oss för att hjälpa de lidande och utsatta.
– Vi kan inte bara se på när andra går under medan vi själva har det bra, det är inte en kristen livshållning. Vi måste arbeta för att så många som möjligt kan leva ett gott liv i stället för att diskutera vad som är höger eller vänster.
Att många ändå upplever kyrkan som vänster, vad beror det på?
– Jag kan inte läsa andras tankar, men det är slående att de som kritiserar kyrkan för att vara politisk oftast är personer som själva har en stark partipolitisk anknytning. Själv har jag ingen partipolitisk koppling alls.
Nyligen var det exempelvis Ann Heberlein som skrev en text där hon menade att kyrkan gör så att människor med borgerlig grundsyn blir andligt hemlösa. På sociala medier är det många som nickar instämmande när hon beskriver hur kyrkans vänstervridning alienerar människor till höger.
Vad tänker du när du ser de här reaktionerna?
– Det gör ont att läsa. Sedan undrar jag, vem är det som stöter bort vem? Kyrkan är de döptas hem och gemenskap, det handlar om att dag för dag leva i vårt dop, med Guds hjälp. Politisk tillhörighet är sekundär, säger Antje Jackelén.
– Ann Heberlein påstår att gudstjänstbesökarna serveras politiska pamfletter snarare än teologisk förkunnelse från predikstolen. Mina predikningar ligger ute på nätet, hittills är det ingen som påstått att de är vänsterpamfletter.
Antje Jackelén säger också att det enda konkreta exempel som Heberlein refererar till är kyrkostyrelsens remissvar om språkkrav. Själv tycker hon att det är märkligt att få en vänsterstämpel på sig efter det, med tanke på att kyrkan gick emot såväl den S-ledda regeringen som oppositionen.
– Det där var snarare ett bra exempel på att vi inte yttrar oss partipolitiskt, eftersom vårt svar gick emot alla partier.
Antje Jackelén konstaterar också att flera andra remissinstanser senare gjorde samma analys som Svenska kyrkan när de kritiserade regeringens språkkrav för medborgarskap, men utan att få någon politisk stämpel på sig.
Partiernas kopplingar till kyrkan
En annan viktig aspekt när Svenska kyrkans vänstervridning diskuteras handlar om att Socialdemokraterna under lång tid haft ett stort inflytande inom kyrkan. De är den största grupperingen på kyrkomötet och har förtroendevalda på alla nivåer inom kyrkan.
Är du bekväm med att ett regeringsbärande parti på vänsterkanten är med och styr kyrkan?
– Principiellt sett är systemet med nomineringsgrupper som är kopplade till politiska partier en anakronism, säger Antje Jackelén.
En anakronism?
– Det är något som har sin förklaring i en annan tid. Vi är inte en statskyrka längre. Skulle vi börja om från scratch skulle vi aldrig ha den här kopplingen till de politiska partierna.
Så du skulle inte ha något emot om de politiska partierna lämnade kyrkopolitiken?
– Det mest konsekventa vore att inte ha nomineringsgrupper med partipolitiska kopplingar. Partierna har gett oss ett demokratiskt tillskott, men i längden kommer det nog inte att vara på det här viset, förutspår ärkebiskopen.
Antje Jackelén säger att det som är positivt med att politiska partier tillåts ställa upp i kyrkovalen så handlar det om att kyrkan fått många förtroendevalde som kan det demokratiska handlaget. Hon vill också slå bort illusionen att om bara partierna försvann så skulle allt bli frid och fröjd.
– Vi skulle fortfarande ha grupperingar och maktkonstellationer i kyrkan, konstaterar hon.
– Även utan partipolitiska grupper skulle det finnas fajter, det hör till den demokratiska ordningen.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
