Nyheter
Arne Lapidus: Libanon befinner sig i djup kris
Det sargade Libanon är landet som är en kris. Mitt i ett ekonomiskt och politiskt sammanbrott – och med nya blodiga sammanstötningar som påminner om det mångåriga inbördeskriget.
JERUSALEM. Den bräckliga maktbalansen mellan kristna och muslimer i Libanon är sedan länge rubbad. I dag är det Iranstödda shiamuslimska Hizbollah – både politiskt parti och väpnad milis samt terroriststämplat av många länder – den dominerande aktören, mäktigare än själva staten.
Landet befinner sig i djup ekonomisk kris. Det politiska systemet är paralyserat och grupper med Hizbollah i spetsen försöker blockera utredningen av den förödande explosionen i Beirut förra året, som krävde mer än 200 liv.
De våldsamma gatustriderna på gränsen mellan en kristen och en muslimsk stadsdel i Beirut i torsdags – då minst sju människor dödades – kan bli den utlösande faktor som får landets politiska struktur att tippa över ända.
Kulor ven genom luften och familjer tvingades ta skydd. Hos många libaneser uppväckte det traumatiska minnen från inbördeskriget som slet sönder landet 1975–1990. Under de blodiga åren dödades 120 000 människor medan runt en miljon flydde utomlands.
Nu utspelades samma scener i samma kvarter. Samma miliser som den gången, kristna mot muslimer.
Explosionen i Beirut
Den våldsamma explosionen i Beiruts hamn i augusti förra året bokstavligen skakade den libanesiska huvudstaden: 200 döda, tusentals skadade och stor förödelse. Den skakade också om politiken.
Regeringen avgick och landet var utan regering ett år. Upprörda människor anklagade korrupta och försumliga politiker för att stora mängder explosiva kemiska medel hade förvarats i hamnen utan säkerhetsåtgärder.
En utredning ledd av domaren Tarek Bitar riktar nu allt starkare misstankar mot politiker, bland dem flera med koppling till Hizbollah, och vill förhöra dem. Hizbollah och dess allierade shiamuslimska grupp Amal vill få bort domaren – och anordnade i torsdags en demonstration riktad mot honom.
Demonstranterna besköts av krypskyttar, Amal tillkallade väpnad förstärkning. Snart rasade gatustrider. Hizbollah anklagade den maronitiskt kristne politikern Samir Geagea, en “krigsherre” från inbördeskriget, och hans styrkor för att ha startat skottlossningen.
– Hizbollah och Amal ville få i gång sekteristiska spänningar för att avleda utredningen … för att visa att de är mäktiga spelare i Libanons politik och att ni inte kan kalla oss till förhör, vi är över lagen och vi är lagen, säger Mohanad Hage Ali vid tankesmedjan Carnegies Mellanösterncenter i Beirut till Financial Times.
Andra kommentatorer tror att Hizbollah-ledningen blev överraskad av reaktionen eftersom den inte är van vid väpnat motstånd.
Utländska aktörer spelade en framträdande roll under inbördeskriget då många av de stridande grupperna ansågs representera andra länders intressen. I dag är främst Iran engagerat. Hizbollah är en viktig allierad och en del av Irans shiamuslimska “axel” i Mellanöstern.
Saudiarabien stod tidigare bakom sunnimuslimska grupper i Libanon, men dess intresse har svalnat under senare år. Den tidigare kolonialmakten Frankrike anser sig traditionellt ha ett “ansvar” och var tidigare nära lierat med de katolska maroniterna.
Libanons ekonomi kollapsade för två år sedan
Sedan dess har valutans värde sjunkit med 90 procent och runt tre fjärdedelar av befolkningen har hamnat under fattigdomsstrecket.
Ett visst mått av stabilitet kunde under Libanons första decennier upprätthållas med hjälp av maktdelningen mellan kristna och muslimer. Den var baserad på en snart 100 år gammal folkräkning från 1932, mer än tio år innan landet blev självständigt, som gav de kristna en knapp majoritet.
De kristna är sedan länge i minoritet och utgör uppskattningsvis 35 procent av befolkningen. Ingen har vågat göra en ny officiell folkräkning, det är för politiskt explosivt. Så fortfarande behålls systemet med att presidenten alltid ska vara maronit, premiärministern sunnimuslim, parlamentets talman shiamuslim och så vidare med alla politiska och statliga topposter fördelade enligt den gamla religiösa kvoten.
I realiteten är det Hizbollah, företrädare för de tidigare nedtryckta shiamuslimerna, som styr. I kraft av sin organisation, sin vapenarsenal och stödet från Iran. Samtidigt samarbetar flera kristna grupper med Hizbollah.
Libanons gamla politiska system är i gungning och den senaste utvecklingen gör dess framtid osäker.
Arne Lapidus är Dagens korrespondent i Israel.
