Korskyrkan i Umeå har fått krav på sig från banken att börja föra register över större gåvogivare. Detta med hänvisning till risk för penningtvätt.

– Det hela känns olustigt, säger församlingens pastor Erik Bryskhe.

Det är inte bara en eritreansk migrantförsamling i Örebro som har fått hänvisningar till risk för penningtvätt och hårdare lagstiftning som argument vid sina bankkontakter. Dagen skrev häromdagen om hur nybildade Emmanuel International Church i Örebro har nekats att öppna bankkonto eftersom de inte kan redovisa varifrån insamlade kollektpengar kommer.

Men också sedan många år etablerade Korskyrkan i Umeå möter hänvisningar till eventuell penningtvätt i relation till sin bank. Här handlar det om att Handelsbanken i staden nu kräver att församlingen ska börja föra register över större insamlade belopp i kollektboxar och via Swish och bankgiro med mera.

– Banken har inte gett någon exakt beloppsgräns, men indikerar att det gäller oregelbundna större gåvor någonstans i trakten kring 10 000 kronor och uppåt, säger pastorn och föreståndaren Erik Bryskhe.

– Om någon regelbundet sätter in 2 000 kronor varje månad verkar det däremot vara okej.

Starka känslor i församlingen

Vem, när och hur stort belopp någon har gett till församlingen vill banken att Korskyrkan ska notera i ett framtida register över större gåvor.

Erik Bryskhe berättar att Handelsbankens kravställning har väckt starka känslor och många frågor i Korskyrkans församlingsmöte och styrelse, som nu funderar över hur man ska hantera frågan. Likaså i kontakter med andra stora församlingar inom den nationella rörelsen Evangeliska frikyrkan. Personligen känner sig Erik Bryskhe irriterad.

– Det känns olustigt. Vi vill inte veta vem som ger olika gåvor för att inte bli styrda av någon enskild i hur vi utformar vår verksamhet eller teologi. Det blir någon slags kontrollsamhällessystem om staten och banken ska lägga sig i att vi ska registrera gåvogivare, säger Erik Bryskhe.

– Vi funderar också över om det är tillåtet med sådana register med tanke på reglerna om personuppgifter i GDPR.

“Oerhört långsökt”

Han uppger att församlingens kassör redan kan se vilka som skickar in gåvor via Swish och bankgiro, men att ingen annan har insyn i vem som ger vad – och att den rågången är viktig.

– Det är oerhört långsökt att någon skulle välja att försöka tvätta pengar via församlingen och att man skulle lyckas med det. Som enskild person kan man aldrig rösta igenom till vilka enskilda projekt vi som församling ska ge stöd.

Missionsengagemang internationellt

Pastor Erik Bryskhes egen funderingen är att Handelsbanken i stället skulle ha problem med hur och var församlingen eventuellt använder sina pengar i samband med missionsengagemang ute i världen. En kvalificerad gissning och känsla från hans sida är att banken är orolig för att Korskyrkan i Umeå skulle ta emot pengar som i förlängningen går till Nordafrika, och att församlingen skulle stötta någon typ av terroristnätverk där.

Vad är det ni stödjer egentligen?

– Vi stödjer människorättsarbete, skolor, sjukvård och arbete mot prostitution. Den typen av verksamhet bygger vi i olika länder – och vi sköter i princip allt genom Evangeliska frikyrkan, säger Erik Bryskhe.

Korskyrkan i Umeå har en relation med Handelsbanken sedan drygt ett år. Ett alternativ nu är att försöka byta bank, uppger Erik Bryskhe, men i den frågan har församlingens styrelse inte landat än.

–

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.