Bankstopp för biståndspengar på ministerns bord

Svårigheterna att göra utlandsbetalningar till de fattigaste länderna riskerar att slå hårdast mot de mest utsatta - och i förlängningen att minska antalet svenska biståndsaktörer. Det anser riksdagsledamoten Yasmine Posio (V) som har lyft frågan till regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Yasmine Posio konstaterar att biståndsorganisationer i Sverige har fått allt svårare att skicka hjälppengar vidare till andra länder genom det etablerade svenska banksystemet - ett problem som har eskalerat under hösten. Detta eftersom de flesta svenska banker inte längre genomför utbetalningar till så kallade “högriskländer” i bland annat Afrika.

EU och andra globala organ har skärpt regelverket kring bankerna för att komma tillrätta med penningtvätt och terrorfinansiering i den här typen av länder. Men det är inte på något sätt förbjudet för bankerna att föra över pengar om de vill. Färre utlandstransaktioner handlar snarare om affärsmässiga bedömningar till följd av att de hårdare kontrollkraven.

Svårt genomföra biståndsmål

Dagen har tidigare berättat om kristna biståndsorganisationen Västafrikahjälpen som inte längre kan skicka stöd till sjukvårds- och utbildningsverksamhet i Burkina Faso, via den nationella pingströrelsen, för att banken har slutat göra överföringar till landet.

Riksdagsledamoten Yasmine Posio framför att målen för svensk biståndspolitik kan bli svåra att uppnå om en förändring inte kommer till stånd. Hon har därför via en skriftlig fråga i riksdagen frågat finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vad den svenska regeringen tänker göra åt saken.

Finansmarknadsministern svarade i början av december att regeringen efter de skärpta regelverken har uppmärksammat så kallad “de-risking”, där banker riskminimerar eller undviker risker genom att helt enkelt inte genomföra transaktioner till vissa högriskländer av affärsmässiga skäl.

Tagit upp frågan i EU

Per Bolund uppger att Sverige har lyft utmaningen med “de-risking” vid flera tillfällen i både EU och det internationella forumet Financial Action Task force (Fatf) - och att man följer utvecklingen på området noga. Enligt ministern pågår också ett arbete inom G20 för att underlätta internationella betalningar och få en mer enhetlig tillämpning av vad det innebär för bankerna när de krävs på kundkännedom.

Oro hos Svenska missionsrådet

Svenska missionsrådet (SMR), paraplyorganisation för kyrkor och organisationer som arbetar med internationellt bistånd, uppger att de har lyft problemen kring utlandsbetalningarna med både biståndsmyndigheten Sida och utrikesdepartementet.

Hanna Mellergård, enhetschef för internationellt utvecklingssamarbete hos missionsrådet, säger att det lätt blir lite av en “rundgång i systemet” när det är politiska beslut som påverkar bankernas agerande, samtidigt som UD hänvisar till att det är bankerna som behöver stå för lösningarna.

- För våra samarbetspartner har det hittills inte handlat om att de har gått under, utan om att projekt stannar upp eller inte kan komma igång. I bästa fall tar det lite tid att få ut pengarna, men vi har också fall där man helt enkelt inte har lyckats få fram dem, säger Hanna Mellergård.

Thomas Österberg

Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.