”Bara för två år sedan var exploateringen ett okänt fenomen”

Ofta handlar det om kvinnor som exploateras sexuellt. Men det kan också gälla bärplockaren, diskaren, den som byter vinterdäck på din bil.

– Arbetskraftsexploatering kan krypa in på huden och gälla många branscher där man kapitaliserar på människors situation, säger Lovisa Landälv, samordnare vid Frälsningsarméns Traffickingcenter Safe Havens.

I somras väckte det stor uppmärksamhet när ett 50-tal bulgariska bärplockare cyniskt lämnades vind för våg på en parkeringsplats vid en landsväg. Den yngste bland dem var bara sju år gammal.

Frälsningsarmén ryckte in den gången och såg till att bärplockarna fick hjälp. I en ny rapport beskriver Frälsningsarmén situationen för de många människor som på liknande sätt utnyttjas i ett flertal olika branscher i Sverige.

Tvingas betala för uppehållstillstånd

Den största gruppen som utsätts för de brott som rubriceras “människoexploatering” (som infördes som brottsrubricering 2018) och “människohandel” rör kvinnor som exploateras sexuellt. Men det finns också många andra, kanske inte lika uppmärksammade grupper. Oftast handlar det om utländsk arbetskraft.

– Det handlar om asylsökanden, EU-migranter, unga ensamkommande, gästarbetare. När man talar om prostitution kan det kännas långt borta – även om det kan förekomma på thaisalongen en våning ner i ditt hus. Men det kan också gälla däckbyten, att skotta tak, bygga hus, nagelsalonger. Där sker mycket av fult utbyte, då man kanske tvingar människor att betala för att få uppehållstillstånd, säger Lovisa Landälv.

Är svenskar i gemen medvetna om att det är så utbrett?

– Jag tror att det uppdagas allt mer. Bara för två år sedan var detta ett okänt fenomen för gemene man. Min erfarenhet av att tala om detta ämne i dag är att det ger samma känsla av ‘sten i magen’ som när det gäller klimatfrågan. Att man själv kan ha bidragit till problemet. Fler och fler blir medvetna. Men samtidigt är det en lång väg kvar att gå.

Trots att det går att fällas för dessa brott, har det hittills funnits få fällande domar. Bristfällig kunskap och avsaknaden av en nationell handlingsplan mot arbetsexploatering från myndigheternas sida är ett av problemen för att ge rättvisa åt offren, menar Lovisa Landälv. I sin gedigna rapport konstaterar Frälsningsarmén att det nu behövs kraftfulla åtgärder för att få bukt med den gråa zon av utnyttjande och slavarbete som finns mitt i vår vardag.

Vill ge Arbetsmiljöverket utökad roll

Frälsningsarmén driver sedan flera år tillbaka Traffickingcentret Safe Havens i Stockholm och har daglig kontakt med människor som utnyttjas i människoexploatering och människohandel. I rapporten hänvisar Frälsningsarmén till flera olika källor, och de har talat med experter och myndighetschefer. Bland de åtgärder som Frälsningsarmén vill se finns bland annat att ge Arbetsmiljöverket en utökad roll – något som också föreslås i Sveriges radios granskande reportage om människohandel i “Kaliber”, som sändes nyligen.

– Det viktigaste är att en myndighet som gör arbetsplatstillslag ska få mandat att ingripa. Det är jättefrustrerade att i dag se att det är myndighetsfloskler som gör att man inte kan agera, för det är vid ett tillslag som man kan rädda människor, säger Lovisa Landälv.

– Antingen skulle Arbetsmiljöverket kunna ingripa, eller också skulle civilsamhället kunna vara representerat vid tillslag och få mandat att agera.

Rapportör behövs

Ett annat förslag, som Finland framgångsrikt prövat, är inrättandet av en oberoende rapportör. Utbildningsinsatser för alla dem som på olika sätt möter människor som är utsatta för exploatering är en annan viktig insats.

Vad är då viktigast för att hjälpa och ge rättvisa åt offren?

– Det viktigaste är att man förstår sin situation och får information om de rättigheter man har. Människor är ofta väldigt utlämnade till sin arbetsgivare. På Safe Havens arbetar vi utifrån ett direktiv som EU har släppt, och som innebär att man ska få trettio dagars reflektionstid utan krav på att göra polisanmälan.

Den som inte vill göra polisanmälan och inte heller vill stanna i Sverige utan återvända hem, har också rätt till återvändarstöd, säger Lovisa Landälv.

Risk för ökning

En nationell stödlinje, en hotline för brottsoffer, finns också som ett tredje viktigt förslag.

– Ett sådant nummer skulle kunna distribueras till tullar, polisen, Migrationsverket, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen med flera. Där eventuella brottsoffer kan få stöd direkt.

– Medvetenheten om problemen är i dag så pass låg att du ska ha tur om du hamnar hos en polis som förstår brottet och allvaret i det, att du hamnar hos rätt handläggare.

Trots att coronapandemin lamslagit stora delar av samhället har arbetsexploateringen ökat under de sista åren, konstaterar rapporten. Och nu när samhället börjar öppna igen, finns det risk för ytterligare ökning, tror Lovisa Landälv.

– Jag är orolig för vad som händer nu, när det finns en ökad efterfrågan på billiga tjänster. Vi vill kanske bygga ut vårt hus eller unna oss själva något. Detta riskerar att slå mot de utsatta grupper som är desperata vad gäller att skaffa pengar.

Fällande dom nyligen

Men det finns också några ljus i mörkret. Ett är att det i tisdags blev en fällande dom i Högsta domstolen om ett fall av människoexploatering. För första gången fälldes en person för detta brott 2019. Fallet handlade om en restaurangägare som exploaterat två studenter från Bangladesh. Domen överklagades till hovrätten, och då blev det en friande dom. Men nu har alltså den högsta instansen, Högsta domstolen, fastställt att domen blir fällande.

– Det blev en villkorlig dom, en väldigt låg dom. Så det finns en frustration över att man inte ser allvaret i brottet. Men samtidigt hoppas och tror vi att den domen kommer att leda till att det blir flera förundersökningar och fler åtal för våra klienter, säger Lovisa Landälv.

En annan ljuspunkt är att det finns stöd för de förslag som Frälsningsarmén och även andra organisationer vill se mot människohandel och arbetskraftsexploatering.

– Ja. Detta är inte okontroversiellt, men vi möts ofta av att människor säger ' vi håller med’.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.