Barnkonventionen behöver få högre status

Vart femte år måste alla länder som har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter lämna in en rapport om situationen för barn och vad som gjorts för att barnkonventionen ska förverkligas.

Regeringen presenterade Sveriges rapport för FN:s barnrättskommitté i Genève den 27 maj och två veckor senare lämnade kommitté sin kommentar. Man pekar på brister när det gäller tillämpningen av barnkonventionen och ger rekommendationer på vad som bör förbättras för barn i Sverige.

Den svenska regeringen uppmanas bland annat att låta barnkonventionen väga tyngst om det uppstår en konflikt mellan den och svensk lagstiftning. En lösning enligt FN-kommittén är att göra barnkonventionen till lag.

Behöver få större genomslag

- Det finns två tillvägagångssätt: att se över lagstiftningen så att barnkonventionen verkligen kommer till uttryck i alla delar, eller att göra barnkonventionen till lag. Barnrättskommittén tar inte ställning till hur vi ska göra, men de vill se att barnkonventionen får större genomslag i svensk rätt.

Det säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg, en av dem som deltog när Sverige frågades ut av kommittén i Genève. Han anser att barnrättskommittén har rätt i det mesta av sin kritik, till exempel när det gäller situationen för asylsökande barn och barn på institutioner. Idag råder stor rättsosäkerhet för dessa barn.

- Barn kan ha egna, specifika asylskäl, men dem tittar man inte på i tillräckligt stor utsträckning.

Barnrättskommittén uppmanar den svenska regeringen att se till att alla barn får lika tillgång till hjälp och stöd oavsett var i landet de bor. Idag finns stora kommunala skillnader när det gäller barns levnadsvillkor och vilket bemötande barn som utsatts för våld får.

”Inga nya frågor”

Man understyrker också att papperslösa barn ska ges samma rätt till hälso- och sjukvård som andra barn i Sverige. Idag har denna grupp endast rätt till akutvård.

- Det som lyfts fram i rekommendationerna till Sverige är inga nya frågor för oss, vi har arbetat länge för att skapa uppmärksamhet kring det här. Men det som barnrättskommittén efterlyser generellt är en nytändning för barnkonventionen. Det gäller alla länder, säger Fredrik Malmberg.

Kommit långt - kan bli bättre

Jämfört med andra länder har Sverige kommit ganska långt i efterlevandet av barnkonventionen, men varje land jämförs i det här fallet enbart med sig själv.

- För ett land som kommit långt sätts ribban förstås högre, det finns alltid förbättringar att göra. Och för de barn som drabbas av de brister som finns, så är det allvarliga brister, säger Fredrik Malmberg.

Ett förslag som barnrättskommittén lagt är att barnombudsmannen ska rapportera direkt till riksdagen och inte vara underställd socialdepartementet, men det skulle inte göra någon större skillnad enligt Fredrik Malmberg.

- Att lyda under regeringen innebär i vissa länder att man inte har en oberoende roll, men för myndigheter i Sverige är det i praktiken inget problem. Jag upplever i alla fall att jag har ett starkt mandat.

Imorgon torsdag kommer Dainius Puras, ledamot av FN:s barnrättskommitté i Genève som deltagit i granskningen av Sverige, att medverka i ett seminarium i Stockholm tillsammans med barnombudsman Fredrik Malmberg. Seminariet handlar om barnrättskommitténs arbete och hur det berör Sverige.

Enligt Fredrik Malmberg tar man på regeringskansliet FN:s rekommendationer på stort allvar.

- Nu inleds arbetet med att titta på dem, en efter en. Vilka håller man med om och vad kan göras? Vi som expertmyndighet bistår i det med vår kunskap.