Nyheter
Benedikt döpte Charlotta Smeds dotter
“När Ratzinger valdes jublade kyrkan”
Charlotta Smeds är chef för Vatikanradions svenska redaktion och har följt påve Benedikt genom åren. Själv har hon en alldeles särskild koppling till honom: han döpt ett av hennes barn.
Charlotta Smeds stod på Petersplatsen när den vita röken signalerade att Katolska kyrkan fått en ny påve den 19 april 2005.
– Johannes Paulus II var så älskad, efter 30 år som påve, och alla undrade vem som skulle kunna ersätta honom, säger hon till Dagen.
– Så när kardinal Joseph Ratzinger valdes jublade kyrkan. Honom kände de flesta till, han hade stått vid påve Johannes Paulus sida under hela dennes pontifikat och var känd som en stor teolog.
I sekulära medier var tonen hårdare. Nu när Troskongregationens prefekt – kyrkans ”inkvisitor” och teologiska grindvakt – kommit till makten, kunde oliktänkande katoliker vänta sig hårdare tag.
– Han beskrevs som den stränge påven, och fick en del medier emot sig, säger Charlotta Smeds.
Visserligen, säger hon, var Benedikt XVI inte den mest karismatiska ledare som kyrkan haft.
– Han hade svårt för de stora folkmassorna, när hundratusentals samlades. Men han var väldigt bra på att ta människor en och en, och de gånger jag träffat honom slog det mig hur ödmjuk, närvarande och uppriktigt intresserad han var.
En ”giljotin” föll ner
Att bli påve var inget som teologiprofessorn Joseph Ratzinger hade önskat sig. Alldeles i början av sitt pontifikat beskrev han att det var som att ”en giljotin” fallit ner över honom när han insåg vad som stundade under konklaven, alltså församlingen av de kardinaler som väljer ny påve.
– Han var 80 år och ville inte något annat än att dra sig tillbaka och fortsätta sina studier. Och så hamnade hela kyrkans styre på honom, säger Charlotte Smeds.
– Men han utförde sitt uppdrag väldigt bra, till dess att han insåg att han var för gammal. Bara det var revolutionerande, och ett tecken på att hans förmåga att urskilja kyrkans behov trots att ingen påve hade avgått tidigare.
Bra för kyrkan internt
Vilket arv lämnar han efter sig åt kyrkan?
– Man brukar säga att Benedikt var väldigt bra för kyrkan internt, medan Franciskus blev viktig för relationerna med världen utanför kyrkan, säger Charlotta Smeds.
Ett sätt för påvar att göra avtryck är att publicera så kallade encyklikor, skrivelser i olika ämnen som riktar sig till alla katoliker.
– Benedikt skrev sin första encyklika mer eller mindre direkt efter att han tillträtt. Den hette ”Gud är kärlek”. Så det han verkligen ville säga, det sa han genast.
– Det är vad som sedan genomsyrat allt han sagt och alla hans predikningar. Ska jag sammanfatta hans budskap, var det vikten av att söka Guds ansikte.
Höll låg profil
Sedan Benedikt XVI trädde tillbaka 2013 höll han en låg profil.
– Ett fåtal gånger har han velat ge sin syn på någon händelse, och det har också hänt att någon av hans predikningar har publicerats, säger Charlotta Smeds.
– Men även om många velat att han skulle uttala sig oftare, så har han avstått, och avböjt att låta sig intervjuas.
När vi talas vid är Charlotta Smeds i slutet av ett veckolångt besök i Sverige. Flyget tillbaka till Rom går på nyårsafton, samma dag som dödsbudet kom från Vatikanen.
Svallvåg av böner
På håll följde hon den svallvåg av böner som i onsdags utlöstes av påve Franciskus uppmaning till förbön för sin svårt sjuke företrädare.
– På torsdagskvällen var Petersplatsen full av folk som samlats för att be för honom, och för att visa att han inte är ensam i den här stunden.
Benedikt flyttade in till klostret i Vatikanen när Franciskus valts till påve och många fotografier vittnar om en nära relation mellan de två.
– Franciskus har beskrivit att det är som att ha sin ”nonno”, alltså sin morfar eller farfar, boende i närheten, som han kan vända sig till, och som kan ge kloka råd, säger Charlotta Smeds.
– De har alltid setts till jul och påsk och i samband med olika möten för kardinalerna.
Döpte hennes dotter
Själv har Charlotta Smeds en alldeles särskild koppling till Benedikt: han döpte ett av hennes barn.
En gång om året, på den dag i januari när man firar Jesu dop, döper nämligen påven småbarn till Vatikanens anställda.
– Min dotter Agnes föddes i december och efter tre veckor döptes hon av påve Benedikt i Sixtinska kapellet. Det var helt fantastiskt, säger Charlotta, vars lägenhet i Rom har utsikt över Vatikanens trädgårdar.
– Jag brukar titta mot klostret, och ibland på kvällen har det lyst just i den del där Benedikt bor. Det har varit som en tyst närvaro.
Eva Janzon är reporter på Dagen.
