Nyheter

Biskop: Kyrkor kan användas som affär eller bibliotek

Nya vägar behövs för att bevara kyrkor. Riksdagen gav tumme ned till höjd kyrkoaktikvarisk ersättning

Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift.
Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift.
Publisert Sist oppdatert

Riksdagen nobbade nyligen en motion från Socialdemokraterna om att höja statens ersättning till Svenska kyrkans kulturhistoriska byggnader. En person som menar att kyrkan måste tänka kreativt, och börja dela byggnaderna med annan verksamhet, är Växjö stifts biskop Fredrik Modéus.

- I Sverige måste vi tänka på hur vi bevarar kulturminnen, och använder rummen funktionellt, så vi har råd att ha dem kvar, säger han till Smålandsposten.

I Ås kyrka, i västra delen av Växjö stift, används en del av kyrkan som pingisrum. Men biskopen kan även tänka sig att upplåta kyrkorum till bibliotek, livsmedelsaffär eller en distriktssköterskemottagning, säger han till Smålandsposten.

– I ljuset av en sämre ekonomi vill vi främst behålla våra kyrkor. Då behöver vi tänka kreativt kring möjligheter för kyrkor på landsbygden, säger han, och påtalar att det redan sker i länder som Tyskland och Storbritannien, och att en kyrka i Birmingham delvis har omvandlats till ett köpcentrum.

Ansvaret för hur man använder en kyrka ligger på respektive församling och pastorat, och en förändring av användningsområdet måste dessutom godkännas av länsstyrelsen.

Medlemmarna betalar för underhåll

Fredrik Modéus delar sina tankar med Smålandsposten i ett läge då det blivit allt svårare för stiften att behålla sina kyrkor, både till följd av ökade energipriser och för att det kostar att vårda gamla byggnader. Större delen av underhållet bekostas genom kyrkoavgiften, som minskar i takt med att antalet medlemmar långsamt men säkert går ner. Nyligen skrev Dagens Nyheter att Svenska kyrkan tappar 250 miljoner kronor varje år på grund av medlemsraset.

Ungefär en fjärdedel av vården av kyrkorna och begravningsplatserna bekostas av staten, som sedan år 2010 tillför 460 miljoner kronor årligen. Förslag om att höja den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen har kommit och förkastats år efter år.

De senare åren har både Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverige­demokraterna menat att den kyrkoantikvariska ersättningen borde höjas. Och i höstas föreslog två socialdemokrater i en motion att riksdagen skulle se över förutsättningarna för att höja ersättning och överväga att låta den följa prisbasbeloppet.

Kulturutskottet rekommenderade riksdagen att avslå motionen, vilket också skedde vid en omröstning den 9 mars, skriver Kyrkans Tidning. Motiveringen från utskottet var att det pågår löpande utredningar kring ersättningen.

I december förklarade kulturminister Parisa Liljestrand (M) att hon inte tänker överväga några förändringar före nästa avstämning om den kyrkoantikvariska ersättningen, vilken sker 2024, i dialog mellan staten, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet, och länsstyrelserna.

Fakta: Den kyrkoantikvariska ersättningen

  • När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av de 3 400 kyrkor som ingår i Sveriges största sammanhållna kulturarv.
  • Bidraget uppgår sedan 2010 till 460 miljoner kronor årligen som fördelas av Svenska kyrkan, via stiften, till församlingarna.
  • Ersättningen är ett stöd till det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.
  • Medlen utgör ungefär en fjärdedel av de totala kostnaderna för underhåll och investeringar. Svenska kyrkans medlemmar bidrar genom kyrkoavgiften med den största delen.
Powered by Labrador CMS