Biskopar vill se flyktingamnesti för unga

Biskoparna Andreas Holmberg och Martin Modéus skriver i en debattartikel att det nu behövs en amnesti för 7 500 ungdomar.

– Amnesti är det rätta utifrån en kristen utgångspunkt, säger Andreas Holmberg till Dagen.

Biskoparna i Stockholm och Linköping gör i sin Expressen-artikel en jämförelse med en av Jesus centrala liknelser: berättelsen om den barmhärtige samariern. Samariern stannade vid vägkanten och hjälpte en man som tillhörde ett annat folk. “Han gjorde det inte för egen vinning utan för att det var en medmänniska”, skriver biskoparna.

Att ge amnesti till de ungdomar som omfattas av gymnasielagen är, menar biskoparna, det rätta från en kristen utgångspunkt. Och från en mänsklig.

– Vi ville lyfta den här gruppen, eftersom det är en grupp som drabbats hårt av olika regelverk och det har hållit på så i fem-sex år, säger Andreas Holmberg, biskop i huvudstaden.

“De är våra vänner och klasskamrater”

Han berättar att han själv varit god man åt sex ensamkommande barn, och vårdnadshavare åt flera. Även Martin Modéus har personliga erfarenheter av möten med dessa unga. Detsamma gäller en lång rad engagerade svenskar i kyrka och civilsamhälle.

– Svenska kyrkan har haft ett stort engagemang för ensamkommande ända sedan hösten 2015, säger Andreas Holmberg.

– Dessa ungdomar är inte längre “dom” utan de är en del av “oss”. Oavsett juridik och signalpolitik är det mänskligt och moraliskt rätta att ge dem permanenta uppehållstillstånd, säger han.

I artikeln skriver biskoparna: “Efter fem-sex år i Sverige är de en del av vårt samhälle. De finns i våra familjer, i idrottsklubben och i församlingen. De är våra vänner och klasskamrater, våra barn och syskon. De kan svenska, utbildar sig och vill bidra till det fortsatta bygget av Sverige”.

Komplexa frågor

De båda biskoparna säger att de “hyser stor respekt” för arbetet med en ny migrationslag, och att de är medvetna om att migrationsfrågorna är “många och mycket komplexa”, och att det är svårt att dra gränser. “Att det är svårt får dock inte bli en ursäkt för att dra en så snäv gräns som möjligt”, betonar de.

Det nya lagförslag som presenterades förra veckan öppnar visserligen möjligheten för de 7 500 ungdomar som omfattas av gymnasielagen att prövas gentemot “humanitär skyddsgrund”, konstaterar biskoparna. “Men bedömare tror att mycket få av dem vid en sådan prövning kommer att få uppehållstillstånd”, skriver de. De menar därför att denna grupp bör få amnesti.

“Råkat illa ut”

Detta innebär inte, betonar Andreas Holmberg, att de därmed säger att andra grupper inte borde omfattas av amnesti eller få permanenta uppehållstillstånd genom den skyddsventil som finns inbyggd i lagförslaget.

– Vi har fått stort och brett stöd för vår debattartikel, säger han.

– Men det finns också de som säger: “Varför bara denna grupp? Det finns fler grupper som kommit i kläm.”

– Det håller vi med om. Men vi ville nu fokusera på denna lätt identifierbara grupp som råkat illa ut.

Det finns också de som invänder att en amnesti kan göra att tillströmningen av flyktingar till Sverige ökar igen, och att en amnesti för en grupp blir orättvis och inkonsekvent. Vad säger ni om dessa invändningar?

– Jag hör politiker oroa sig för de “signaler” en amnesti skulle kunna skicka, men det är en väldigt överdriven oro, säger Andreas Holmberg.

– Och från kristen utgångspunkt kan signalpolitik inte avgöra hur vi ska behandla våra medmänniskor.

Den andra invändningen, att en amnesti kan bli inkonsekvent eller orättvis, håller han delvis med om:

– Ja, nåd är orättvis, och barmhärtighet kan anklagas för att vara inkonsekvent. Det är vi väl medvetna om. Men hade Gud varit rättvis och konsekvent hade det inte handlat om en nådefull Gud.

Långsiktigt human

De båda biskoparna betonar att migrationspolitiken inte bara ska vara långsiktigt hållbar – utan också långsiktigt human. En majoritet av svenskarna vill ha en medmänsklig migrationspolitik, säger biskoparna och citerar i artikeln en opinionsundersökning från Novus från augusti 2020.

– Vår artikel är ett uttryck för en djupt känd oro för vart Sverige är på väg. Förslaget till migrationslag är en av de mest strama i hela EU. På sikt är det mycket som står på spel, det handlar om människovärdets villkor i Sverige. Det finns andra exempel på att vi kan befinna oss på ett sluttande plan. Förutsättningarna för att utvisa de ungdomar det nu handlar om till exempelvis Afghanistan är också mycket små. De kommer i stället tvingas gå under jorden, och då hamna i olika former av utsatthet, säger Andreas Holmberg.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.