Nyheter
Biskoparnas svar till besvikna læstadianer
”Olika traditioner kan rymmas i vår kyrka”, svarar biskoparna till de læstadianer som nyligen via brevform undrade om de fortfarande hade en plats i Svenska kyrkan.
”Vill ni fortfarande ha kvar oss som aktiva gudstjänstfirande medlemmar i Svenska kyrkan och vad vill ni göra för att det ska fortsätta att vara så?”
Frågan ställdes i brevform till Svenska kyrkans biskopar då 15 læstadianska fridsförbund, vilket deras församlingsgemenskap kallas, riktade stor besvikelse över kyrkans utveckling.
Inomkyrklig väckelserörelse
Læstadianismen är en inomkyrklig väckelserörelse som slog rot i norra Sverige på 1800-talet utifrån prästen Lars Levi Læstadius predikningar. Fortfarande har rörelsen en tydlig geografisk koppling, och det protestbrev som skickades in till biskoparna skrevs under av gudstjänstfirare i främst Norrbotten och Lappland.
Rent teologiskt håller læstadianerna fast vid en konservativ teologi, bibeltrogen kallar de det själva i sitt brev där de kritiserar Svenska kyrkan för att ha blivit liberalteologisk. I brevet beklagar de sig över kvinnliga präster, samkönade äktenskap och deltagande i Pride-event.
Svar på brevet
Nu har læstadianerna fått ett svar, även det i form av ett brev, underskrivet av ärkebiskop Antje Jackelén samt de två biskoparna Åsa Nyström i Luleå stift och Mikæl Mogren i Västerås stift.
”Ni frågar om vi vill ha er kvar som gudstjänstfirande medlemmar i Svenska kyrkan. Svaret är självklart ja”, lyder biskoparnas svar.
”Den læstadianska rörelsen är en av många rörelser och traditioner inom Svenska kyrkan.”
Vill se dialog
Biskoparna skriver att læstadianerna har en lång tradition av att vara en del av Svenska kyrkan och det är ingenting de önskar att ändra på. Däremot vill de gärna öppna för en dialog, inte minst med biskop Åsa Nyström eftersom det är i Luleå stift de flesta læstadianer är verksamma.
Samtidigt som biskoparna säger sig vara måna om att ha kvar læstadianerna i den svenskkyrkliga gemenskapen ifrågasätter de också den bild som målas upp i brevet, inte minst när det kommer till påståendet att Svenska kyrkan skulle vara liberalteologisk.
”Ni nämner liberalteologin. Den hade sin glansperiod för mer än 100 år sedan. Den var ett försök att hjälpa människor som var präglade av en rationalistisk världsbild att öppna sig för Guds ord. Mycket har hänt sedan dess inom teologi och bibelforskning – såsom det har gjort allt sedan urkyrkans tid”, lyder svaret.
Undviker vissa frågor
Noterbart är att de tre biskoparna i sitt svar helt undviker de konkreta frågorna om kvinnliga präster, samkönade äktenskap och kyrkans deltagande i Pride-event.
Svaret är mer allmänt hållet där biskoparna konstaterar att olika traditioner kan rymmas i Svenska kyrkan, även den hållning som læstadianerna står för.
Men frågan är inte helt lätt. För parallellt pågår en debatt om hur Svenska kyrkan ska hantera utbrytargruppen inom Missionsprovinsen, som rent teologiskt står ganska nära læstadianerna när det gäller motstånd mot kvinnliga präster och samkönade äktenskap.
Här har kyrkans ledning markerat att de inte ska ses som en del av kyrkan. Den stora skillnaden är att Missionsprovinsen utropat en egen biskop och på så sätt trotsat kyrkan på ett sätt som går utöver olika teologiska inriktningar.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
