Nyheter
"Böneutrop kan motverka integration"
Att införa böneutrop i Sverige kan motverka integrationen av personer som flytt muslimska länder. Det menar professorn i religionspsykologi Antoon Geels. – Min synpunkt är ganska snäv, men den är viktig, säger han.
Antoon Geels har i sin forskning bland annat ägnat sig åt identitetsteori. Att bygga en identitet handlar bland annat, säger han, om att bygga flera sociala identiteter. På så vis skapar sig en individ en trygg identitet.
Flyktingar som kommer till Sverige kan uppleva en osäker identitet, vilket beror på deras osäkra ställning i ett samhälle som de kanske inte vet så mycket om och som inte alltid heller är välkomnande.
– Inom identitetsteori finns teorier om "osäker identitet". Här finns mycket empirisk forskning som handlar om individer som upplever osäkerhet i samhället, säger han.
Läs mer: Muslimer i Ljungby säger nej till böneutrop
En helt annan miljö
Antoon Geels ger ett exempel.
– En bekant till mig är god man till en kille från Afghanistan som är 17 år gammal. När den här killen befann sig i Afghanistan hade han en klar sunnimuslimsk identitet. Där fanns ingen osäkerhet i den identiteten.
– Men när han sedan kommer till Sverige är det en helt annan miljö. Då uppstår osäkerhet. Social identitetsteori säger att man då behöver bygga flera sociala identiteter, man talar om multipel social identitet.
Det gäller i denna situation att hitta olika vägar för den unge att komma in i samhället och få en trygg identitet. Det kan handla om att spela fotboll, att hitta svenska vänner.
Läs mer: Så låter ett böneutrop i Sverige
Det räcker med ett börneutrop
Om det in det här läget slumpar sig så att en person som har en osäker identitet är inom räckhåll för böneutrop kan det hända att han eller hon i stället lockas att förstärka sin muslimska identitet, menar Antoon Geels.
– I enstaka fall kan det räcka att höra böneutrop för att den identitet man lämnat bakom sig ska bli stimulerad, säger Antoon Geels.
Om det dessutom finns tendenser till extremism inom en grupp nära den som har en osäker identitet, kan personen dras in i en radikaliseringsprocess, menar han.
– Man lockar då in den unga personen, som riskerar att fastna där. Det är så det fungerar i slutna grupper. Det uppstår ett vi-och-dom-tänkande.
I förlängningen kan detta vara en grogrund för terrorism, menar religionspsykologen.
– Den potentielle terroristen upplever att vara förödmjukad. Och det behöver inte vara förödmjukelse kopplad till den nära familjen. Om man har en vag identitet kan små saker göra att det tippar över. Det blir en kritisk punkt, säger han.
Men kan det inte också vara bra med tanke på integrationen att en person förstärker sin muslimska identitet, om man upplever främlingskap och osäkerhet?
– Jo, men bara om man samtidigt bygger upp andra identiteter. Det farliga är att bara ha en identitet, säger Antoon Geels.
Religionsprofessorn understryker att hans synpunkter handlar om ett speciellt perspektiv, identiteten. Men identitetsaspekten är samtidigt en viktig punkt, säger han. Slutna extrema grupper är alltid potentiellt farliga miljöer. Det gäller oavsett vilken religion det handlar om. Mekanismerna som styr är ganska likartade, menar han. Detta gäller också för sekulära slutna grupper, som till exempel nazistgrupper.
Läs mer: Judisk församlingsledare: Förbud främjar inte integration
Han säger att just identitetsaspekten kan vara ett argument mot böneutrop. Men att man samtidigt kan komma till en annan slutsats om man beaktar andra faktorer, som till exempel religionsfrihetsaspekten.
– Jag är medveten om argumenten om identitet är snäva, men man ska alltid i ett samhälle försöka minimera riskerna av att människor dras in i extremism, säger han.
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
