Nyheter

Borta ur riksdagens motionsflod: Allt tal om att förebygga aborter

Ukrainakriget och protesterna i Iran syns bland de många förslagen

Publisert Sist oppdatert

Ska Sverige införa en interreligiös utbildning för samfundsledare, slopa det statliga bidraget till trossamfund, eller rent av främja kristendom mer? Förslagen finns med bland de 2 238 motioner som partiernas företrädare lämnat in till riksdagen denna höst.

Ett ämne saknas för första gången: förslag om att förebygga aborter.

Det politiska priset för att problematisera abort offentligt verkar ha blivit för högt för de partier som tidigare lyft vikten av det abortförebyggande arbetet, alltså Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Så handlar årets motioner om abort framför allt om att grundlagsfästa aborträtten, verka för aborträtten i världen, eller, så som MP önskar, att subventionera abort för utländska kvinnor i Sverige.

Förra hösten motionerade bland andra KD:s partiledaren Ebba Busch, då för tredje året i rad, om vikten av abortförebyggande arbete och om att regeringen borde verka för att “säkerställa upprätthållandet av gränsen för sena aborter”.

Sedan dess har Ebba Busch lanserat ett abortkontrakt bland politiker som vill garantera aborträtten. Och i regeringsställning står man bakom avsikten att skydda aborträtten i regeringsformen, och att tillåta hemaborter. Denna höst nämns inte abort i en enda KD-motion.

Även inom SD har det tystnat, efter debatten kring partiets andra vice talman tidigare i höst. För första gången sedan 2011 motionerar heller inte Julia Kronlid, som stod i stormens öga, om att förebygga aborter och se över de sena aborterna.

I år handlar inte en enda SD-motion om att förebygga aborter i Sverige. Förra året ville en grupp sverigedemokrater se förslag till att minska de sena aborterna, och ansåg att en nationell utredare borde få i uppdrag att ta reda på “varför Sverige har ett högt antal ofrivilliga graviditeter och aborter jämfört med våra nordiska grannländer”.

Värna kristendom

Julia Kronlid är en av flera SD-ledamöter som för tredje året i rad önskar att regeringen värnar Sveriges kristna kulturarv, bland annat genom att “bevara, värna och stödja Sveriges kristna friskolor” och “tillåta och välkomna skolavslutningar i kyrkan”.

En annan grupp Sverigedemokrater vill “slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till att bevara kulturarvet” och lägga ner Myndigheten för stöd till trossamfund, eftersom “privata angelägenheter ska finansieras privat”. Ytterligare några inom SD vill låta utreda “hur religionsfriheten även kan innefatta friheten från religion” – en motion som återkommer för femte året.

Både sverigedemokrater, kristdemokrater och liberaler lyfter förföljelsen av kristna, och Centern vill stärka rättssäkerheten inom asylprocessen för bland annat konvertiter. Centern slår även, för andra året i rad, ett slag för en interreligiös högskoleutbildning för samfundsledare, “om det svenska samhället och om de lagar, regler och värderingar som råder här”.

Från socialdemokratiskt håll önskar bland andra Ardalan Shekarabi att regeringen ser över möjligheten att höja den kyrkoantikvariska ersättningen och att koppla den till prisbasbeloppet.

Färre motioner

Även om det totala antalet motioner är markant lägre än förra hösten, finns det ämnen som dominerar. Dit hör naturligt nog förslag som relaterar till Rysslands anfallskrig i Ukraina, vilket påverkar allt från energi och livsmedelsförsörjning till försvaret.

Företrädare från flera partier lyfter dessutom situationen i Iran. Sju socialdemokrater, bland andra det tidigare statsrådet Ardalan Shekarabi, vill se en ny, hård svensk politik gentemot landet. Detta då “den västerländska tron på att Iran kunde reformeras genom handelsavtal, minskade sanktioner och kritisk dialog har nått vägens ände”.

Demonstration i oktober vid riksdagen till stöd för det iranska folkets protester.

Två centerpartister vill, i likhet med en större grupp sverigedemokrater, införa sanktioner mot Iran och, i Tysklands fotspår, även terrorklassa det iranska revolutionsgardet (IRGC).

Den allra sista motionen som lämnades in till riksdagen innan motionstiden gick ut kl 16:30 på onsdagseftermiddagen kom från Miljöpartiet och handlade bland annat om att permanenta reformen om fri entré till statliga museer. Detta sedan den nya regeringen beslutat att återinföra entréavgift till dessa museer.

Fakta: Motioner

  • En motion är ett förslag till beslut som läggs fram av en eller flera riksdagsledamöter.
  • Den allmänna motionstiden sträcker sig från riksdagens öppnande på hösten, till 15 dagar efter det att regeringen lämnat sin budgetproposition till riksdagen. I år kunde motioner lämnas in till och med den 23 november.
  • Under den övriga tiden på året lämnas motioner in i anslutning till en proposition från regeringen.
  • Inkommande motioner hamnar först i kammaren. Här beslutas i regel att skjuta upp, eller bordlägga, beslutet och därefter skicka vidare motionen till ett av riksdagens 15 utskott.
  • Utskotten lämnar ett betänkande som innebär ett förslag på vad kammaren bör besluta kring motionen.
  • Därefter lyfts motionen i kammaren, i debatt och omröstning.
  • Därefter skickas en skrivelse till regeringen som talar om vilket beslut kammaren fattade. Det är därefter upp till regeringen att se till att verkställa kammarens beslut.
Powered by Labrador CMS