Christer Sturmark: "Man kan vara troende på goda grunder"

- Ha, ha, ha...

Christer Sturmark möter frågan om storhetsvansinne med ett lättsamt skratt, och tonar sedan ner sig själv rejält jämfört med formuleringarna i förordet till sin nya bok.

- Det är idéerna som är de viktiga, jag som person gör nog inte någon större skillnad. Men jag argumenterar för det som jag tror att världen behöver.

Och när Humanisternas ledare blickar ut över världen är det mycket mörker som behöver lysas upp. Varenda världsreligion har sina extremister, och som om inte det vore nog finns det även en växande nyandlighet att ta itu med.

Sammanfattar sina erfarenheter

Christer Sturmark har varit ordförande i Humanisterna i tio års tid, och säger att nu är det dags att sammanfatta sina erfarenheter. Med sin 500-sidiga tegelsten till bok vill den debattlystne Sturmark dels lägga ut texten om vad vetenskap är, samt i sedvanlig ordning ta strid mot övernaturlighet och religiös tro.

- Jag vill återuppvärdera upplysningens ideal av vetenskap och sekulär humanism, säger han.

Något förenklat går det ut på två saker. Dels att sprida en filosofisk övertygelse, den sekulära humanismen, dels att jobba för samhällsvisionen som går under namnet "det sekulära projektet".

Det går ut på att klippa av alla kvarvarande trådar som finns mellan stat och religion. Som att gudstjänster inte ska få sändas i Public service, som ska vara opartiskt. Eller att skolavslutningar ska vara helt befriade från konfessionella inslag.

- Jag är så förbaskad på Folkpartiet, säger Sturmark om det senaste lagförslaget i ärendet.

- Det är en skandal. De borde skämmas.

Finns det något som kristna tjänar på det sekulära projektet?

- Kristna är den mest förföljda gruppen i världen. Om de hade levt i sekulära länder hade det inte varit så, säger Christer Sturmark.

Han vill poängtera att även ateister förföljs och trakasseras runtom i världen, och delar samma erfarenhet av förföljelse som kristna. Och Sturmark tycker inte att man ska hymla med att värst är det faktiskt i muslimskt dominerande länder.

- Därför blir jag heligt förbannad när någon inte vågar erkänna att det är farligare att konvertera från islam till kristendom, än tvärtom, säger Christer Sturmark, och hänvisar till en passage i boken där han beskriver hur den troende Socialdemokraten Peter Weiderud försöker relativisera den förföljelse som finns inom den muslimska världen.

Så det finns saker du håller för heligt?

- Ha, ha, min heliga vrede får väl vara mer av det metaforiska slaget.

Om vi går till Sverige, vad tjänar kristna på det sekulära projektet?

- Jag menar att Sverige är skensekulariserat. Det finns en flathet mot religiösa uttryck, svarar Christer Sturmark.

Som exempelvis tar han konfessionella friskolor och lagen om Svenska kyrkan. Det är saker som ska bort, enligt Sturmark.

- Ingen kristen person skulle förlora på om lagen skulle bli sekulär på riktigt.

Så kristna har inget att förlora på det sekulära projektet?

- Verkligen inte. Kristna skulle bara vinna på att få samma status och respekt som andra livsåskådningar, att respekteras på lika villkor som andra.

Varför anser du att upplysningen ska vara sekulär?

- När du har religiösa urkunder att förhålla dig till, då handlar det alltid om tolkningar, och de är bevisligen olika, börjar Sturmark.

Sedan tar han apartheid som exempel, och hur kyrkor i Sydafrika tolkade Bibeln både för och emot det rasistiska systemet.

- Och vem kan säga vilken tolkning som är den rätta?

Christer Sturmarks svar är, sluta tolka skrifterna, se dem som litterära skatter, men fatta viktiga beslut från andra premisser.

- Använd förnuftsbaserade resonemang. Släpp de religiösa auktoriteterna, säger han.

Kan man vara troende och upplyst?

- Ja, man kan vara troende och argumentera för det sekulära projektet. Om man i stället pläderar för en religiös stat, då har man inte upplysningens värderingar.

Men kan man vara troende och samtidigt vetenskaplig och rationell?

- Om man tar argumenten för och emot Guds existens, och kommer fram till att mer talar för att Gud existerar, ja, då går det att vara troende och upplyst. Jag har träffat kristna som tror på goda grunder, men också de som säger att de tror, oavsett vad som sägs till dem, vilket jag tycker är väldigt oförnuftigt.

- Folk ska inte halka fram till sina slutsatser. Jag vill hjälpa folk att tänka klart.

Christer Sturmark menar att det finns alltför många som är kristna av gammal vana eller som säger att de är kristna av kulturella skäl. Det ger han inte mycket för.

- Det är som att säga att jag är en liberal och modern vegetarian, men jag äter väldigt mycket kött. Det går liksom inte ihop.

Av respekt för de som verkligen tror, tycker han att de som mer slentrianmässigt kallar sig kristna borde kalla sig för något annat.

Litet g till Gud

Själv har han valt att inte tro på någon övernaturlig kraft, och i sin nya bok använder han uteslutande ett litet g när han skriver om Gud. Men trots sitt avståndstagande till religion, är tro och mötet med troende människor något som ständigt finns med i Sturmarks värld.

- Det har kommit fram troende till mig och sagt, att den dagen du blir frälst kommer du att bli en bra predikant, säger han och skrattar.

I den långsamt böljande debatt som pågår mellan religiösa företrädare och Humanisterna brukar Christer Sturmark ibland beskrivas som en "aggressiv nyateist". En bild han själv inte känner igen sig i. Om han är aggressiv så är han i så fall det i kombination med sin artighet, sitt leende och sina många skratt. Och ateist, det är för Sturmark enbart en sakfråga. Själv kallar han sig sekulär humanist, vilket han tycker ska ses som en egen livsåskådning där ateism bara är en beståndsdel.

Han säger att boken som han skrivit förhoppningsvis är mindre provocerande än den negativa bild som ständigt släpar efter honom.

- Men det finns de som vill ha bilden av mig som aggressiv, säger Christer Sturmark, och sänder sedan en hälsning till sina kritiker som hellre ger sig på honom som person, än att argumentera i sak.

- Ge mig ett enda exempel på ett aggressivt uttalande jag har gjort.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.