Nyheter
Daniel Alm: Pingst har aldrig varit en folkkyrka
Pingstledaren beklagar att medlemsbegreppet har devalverats
Två av Sveriges största pingstförsamlingar håller just nu på att se över sina stadgar kring medlemmar och medlemskap. Daniel Alm, föreståndare för Pingst FFS, beskriver ett spänningsfält som många församlingar befinner sig i.
– Att vara medlem i en församling har allt mer kommit att jämställas med att vara föreningsmedlem. Det är tråkigt eftersom begreppet devalveras, säger han till Dagen.
Församlingarna som åsyftas i ingressen är dels Filadelfiakyrkan i Stockholm, dels Pingstkyrkan i Uppsala. I det första fallet har församlingsledningen föreslagit att det ska vara möjligt att bli medlem även utan troendedop. I det andra fallet har församlingsledningen föreslagit att medlemmarna ska uppfylla vissa kriterier för att få rösta i stora och viktiga beslut.
Daniel Alm vill inte kommentera församlingarnas arbete med stadgeändringar. Han konstaterar i stället att pingströrelsen alltid har betonat ett personligt ställningstagande med dopet i centrum.
– Vi har aldrig varit en folkkyrka, säger han samtidigt som han tillägger att pingströrelsen, i likhet med de flesta frikyrkor, har tagit intryck av Föreningssverige under 1900-talets andra hälft.
– Från 1950-talet och framåt har vi bildat ideella föreningar med organisationsnummer och antagit stadgar som reglerar verksamheten.
”Det är praxis som ser annorlunda ut”
Daniel Alm förklarar att stadgar är viktiga. Men han beskriver samtidigt en skärningspunkt som många församlingar brottas med. Å ena sidan bibelläsningen, nattvarden, bönen och gemenskapen som beskrivs i Apostlagärningarna. Å andra sidan formalia som exempelvis kan vara kopplat till skötsel och underhåll av fastigheter.
När det gäller Filadelfiakyrkan i Stockholm är grundfrågan alltså vilka som ska kunna vara medlemmar. I Pingstkyrkan i Uppsala handlar det i stället om vilka som ska få rösta. Daniel Alm, som utöver uppdraget som föreståndare för Pingst FFS även är föreståndare i Pingstkyrkan i Västerås, är tydlig med att det varken är aktuellt att ändra på stadgarna som reglerar medlemskap eller rösträtt i hans hemförsamling.
– I pingströrelsens historia har vi använt oss av uteslutningar för livsstilsfrågor, det gör vi tack och lov inte längre. Uteslutningar ska inte användas för dem som kämpar med livet utan när någon vill splittra församlingen. Men även om vi i dag har mindre krav på medlemmarnas livsstil i relation till medlemskap så har förkunnelsen i grund och botten inte ändrats – det är praxis som ser annorlunda ut. Det blir kanske extra tydligt i städer där de som firar gudstjänst oftare kommer från en annan bakgrund.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
