Nyheter
Danmark avskaffar bönedag - för försvarets skull
Biskop är kritisk: Helgdagarna behövs för att stressa av, och för andlig fördjupning
Inte sedan 1770 har Danmark naggat på landets helgdagar. Då avskaffades tio av 22 helgdagar, för att kunna användas till ”arbete och nyttiga gärningar”.
När den nya danska regeringen nästa år stryker Stora bönedagen är det för att ge mer pengar till försvaret.
”Med Putins attack mot Ukraina är det krig i Europa. Hotet har kommit närmare,” står det i den regeringsförklaring som presenterades förra veckan, skriver Altinget.
”För att finansiera de kommande årens ökade utgifter för försvaret kommer regeringen att lägga fram en proposition som avskaffar en helgdag, vilken träder i kraft 2024. Danskarna måste bidra till vår gemensamma säkerhet”.
Att det handlar om Store bönedagen, som infördes på 1600-talet, bekräftade statsminister Mette Frederiksen vid en presskonferens. ”Självklart”, sa hon, är det denna helgdag som nu får stryka på foten.
Bullar och konfirmation
Så självklart är detta nu inte för många danskar, som kommit att associerar dagen med varma vetebullar och kyrkliga konfirmationer.
I och för sig var det länge sedan krogarna höll stängt så att danskarna kunde ägna Stora bönedagen åt bön, gudstjänst och fasta. Ändå finns det goda skäl att behålla den, menar Marianne Gaarden, biskop i Lolland-Falster.
– När människor i allt högre grad söker efter frid, lugn och kontemplation vore det fel att avskaffa Stora bönedagen, som infördes redan 1686, säger hon enligt Altinget.
– Vi behöver helgdagarna för att bromsa ner den hektiska arbetstakten i vår vardag och för att finna ro för andlig fördjupning. Denna möjlighet ger Stora bönedagen.
Flera andra biskopar, men också politiska parter och fackförbundet Dansk Metal, har invänt mot beslutet.
Behåller sin särställning
Bortsett från att Stora böndagen avskaffas aviserar den nya regeringen inga förändringar för kyrkor och trossamfund, skriver Altinget.
”Danmark är ett kristet land och den danska evangelisk-lutherska kyrkan har en särställning som nationalkyrka. Regeringen kommer att behålla denna speciella status”, skriver Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne i regeringsförklaringen.
”Samtidigt är det avgörande för regeringen att det ska finnas frihet att tro vad man vill, så länge det sker med full respekt för andras rätt att göra detsamma.”
Eva Janzon är reporter på Dagen.
