Danmark slopar populär kristen helgdag

Trots stora folkliga protester, och efter fyra timmars debatt, röstade Folketinget i tisdags om att slopa Stora bönedagen som ledig helgdag. Tanken med regeringens förslag var att få in mer pengar till försvaret.

Dagen skrev om förslaget tidigare i år, och om de protester det väckt både bland biskopar och inom fackföreningsrörelsen.

I början av februari demonstrerade tiotusentals människor i Köpenhamn mot avskaffandet av den röda dagen. Dessutom har över 465 000 danskar skrivit på en namninsamling mot förslaget. Protesterna var dock förgäves, och tisdags gick beslutet igenom i Folketinget, med 95 röster för, och 68 emot, rapporterar bland annat danska dr.

Det var den tredje av avslutande omröstningen i frågan, och de som partier som ställde sig bakom förslaget var regeringspartierna Socialdemokratiet, Venstre, Moderaterne, med stöd av De Radikale. Det ser heller inte ut som att oppositionspartierna kan samla de 60 mandat som krävs för att man ska kunna kräva en folkomröstning om det fattade beslutet.

Skatteintäkter till försvaret

Enligt Dagens Industri räknar regeringen med att den extra arbetsdagen kommer att dra in skatteintäkter på motsvarande 4,47 miljarder svenska kronor. Det blir en hjälp att nå målet att avsätta 2 procent av Danmarks BNP för försvaret senast år 2030.

– Jag tycker inte att det är ett problem att behöva jobba en extra dag, sa statsminister Mette Frederiksen i januari, skriver tidningen.

Även om beslutet är politiskt, spås det få konsekvenser inom avtalsrörelsen framöver, inte minst för medlemmarna i handelsanställdas fackförbund,

Därmed plockas Stora bönedagen bort som helgdag från och med 2024. I år är det alltså sista gången som danskarna får ledigt den fjärde fredagen efter påsk för att kunna avnjuta de traditionella varma vetebullarna som hör dagen till.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.