De blir Missionsprovinsens biskopar

Det var vid ett möte i lördags som de tre prästerna utsågs till biskopskandidater av missionsprovinsens 69 elektorer.

- Vi har fått den spridning vi önskat både geografiskt och när det gäller andlig tradition bland biskopskandidaterna, säger Bengt Birgersson, ordförande i arbetsutskottet i missionsprovinsens styrelse.

Arne Olsson är enligt Bengt Birgersson ett mycket aktat namn i olika inomkyrkliga rörelser. Han är pensionerad kyrkoherde, med rötter i den gammalkyrklighet som präglar mycket av kyrkans liv på västkusten, men har också öppenhet och stort förtroende på andra håll och har spelat en central roll i det skeende som nu lett till att missionsprovinsen alltmer tar form. Göran Beijer är en representant för högkyrkligheten inom Svenska kyrkan, verksam i flera Stockholmsförsamlingar, ledare för S:t Stefanos koinonia i Stockholm och en av redaktörerna för Svensk Pastoraltidskrift. Lars Artman är komminister i Knäred, men har kopplingar till lågkyrkligheten och Bibeltrogna Vänner och Kristna Ungdomsförbundet i Sydsverige.

Oklart när vigning sker

När det gäller tidpunkten för biskopsvigningen är det ännu en öppen fråga. Enligt Bengt Birgersson kommer frågan att diskuteras på en teologisk konferens i Matongo, arrangerad av Kenyas evangelisk lutherska kyrka.

- Där kommer representanter också från andra kyrkor att närvara, och det har hela tiden varit vår önskan att vara en del av den världsvida kyrkan, säger Bengt Birgersson.

Det är känt sedan tidigare att den kenyanske biskopen Walter Obare ser positivt på missionsprovinsens tillkomst, och han är dessutom öppen för att som mission i retur sända missionärer till Sverige som stöd och hjälp i missionsprovinsens visioner om att återevangelisera Sverige. Men relationen till Svenska kyrkan och dess ledning kunde vara bättre. Kyrkostyrelsen och biskopsmötet har stängt dörren för samtal om hur missionsprovinsens arbete skulle kunna rymmas inom Svenska kyrkan.

- För ögonblicket finns det ingen plats för oss i den svenskkyrkliga strukturen, men det betyder inte att vi lämnar Svenska kyrkan. Vi är medlemmar och tänker förbli så, och medan kyrkans nuvarande ledning står för ny trostolkning står vi kvar i trohet mot kyrkans gamla tradition, från formkyrkan och reformationen, säger Bengt Birgersson.

Inom missionsprovinsen är man mycket medvetna om att det steg man tar i och med att man utser egna biskopar upplevs provocerande av Svenska kyrkans ledning. Därför blir man inte förvånad om de tre biskopskandidaterna av var sitt domkapitel kommer att förklaras obehöriga att utöva sin vigningsrätt inom Svenska kyrkan.

- Det finns en beredskap att ge våra biskopar lön från annat håll, säger Bengt Birgersson.

"Vi är inga utbrytare"

I många sammanhang kallas missionsprovinsen för en utbrytarprovins. Det ordet gillar inte Bengt Birgersson. Han menar tvärtom att det sedan länge pågått en utstötning i Svenska kyrkan av enskilda individer, och missionsprovinsen därför ska ses som en gemenskap som ska göra det möjligt för de utstötta att stå kvar i Svenska kyrkans andliga tradition trots att de inte ryms i själva det kyrkliga systemet. Han avslöjar också att missionsprovinsen är i full färd med att ta fram en ordning för det icke-territoriella stift som man menar att missionsprovinsen utgör.

- Mycket i kyrkoordningen är bra, men vi behöver ett begränsat komplement för missionsprovinsens arbete. Det ska läggas fram på ett provinskonvent i april månad, säger Bengt Birgersson.