Nyheter
De flesta nya pingstförsamlingarna har engelska namn
Den språkliga trenden är tydlig när nya församlingar planteras inom pingströrelsen. Engelskan dominerar.
Vill du starta en ny pingstförsamling? Då är det bäst att du kallar den för Lifecenter, We are one church eller Hope church. För det är vad nya pingstförsamlingar vanligtvis heter.
Den här veckan presenterade pingströrelsen 23 nya församlingar som planterats de senaste två åren. 16 av dessa har engelska namn, tre hade svenska namn och tre församlingsplanteringar var fortfarande namnlösa.
Varför så mycket engelska?
– Det ska du egentligen fråga församlingarna själva, säger Nicklas Mörling, ansvarig för församlingsplantering i pingströrelsen.
Han berättar att det inte finns några direktiv på vilken typ av namn en ny församling ska ta, men namnvalet har mycket att göra med vilken målgrupp man vill nå. Han säger att det också handlar om en trend i samhället.
– Även företag och organisationer tar gärna engelska namn. Världen är numera globaliserad, även den kristna.
Målgruppen viktig
– När det gäller församlingar tror jag det också handlar om vilken målgrupp man vill nå. Det har nog också mycket med känsla att göra, vad man vill kommunicera och vad man vill förknippas med, säger Nicklas Mörling.
Så församlingsplantering riktar sig ofta mot yngre?
– Ja, det är nog en bidragande orsak till valet av engelska namn.
Trender genom åren
När det gäller namn på pingstförsamlingar har det genom åren funnits olika trender. Tidigt i rörelsens historia bildades församlingar med namn som Filadeflia, Betania eller Elim, ofta platser med tydlig biblisk koppling och som även användes av andra frikyrkor.
Under andra halvan av 1900-talet var det vanligt att rätt och slätt gå under namnet Pingstkyrkan och då fanns tanken att det bara skulle finnas en pingstkyrka i varje stad.
Numera är det en stor spridning av namn inom pingströrelsen. I och med de nya församlingsplanteringarna ses det heller inte som ett bekymmer med flera pingstförsamlingar i samma stad.
Olika sätt att namnge
I dag finns församlingar som väljer att namnge sig efter en stadsdel, exempelvis Ulriksbergskyrkan i Växjö. Andra församlingar har tagit namn efter lokalen de flyttat in i, som Cupolen i Linköping och Europaporten i Malmö.
Men trenden framför andra är dock engelskan. Det märks tydligt när det kommer till församlingsplantering som nämns ovan, men trenden har pågått ett bra tag. En församling som starkt bidragit till att få in engelskan i svensk frikyrklighet är Hillsong, en rörelse grundad i Australien som sedan fått stor spridning runtom i världen. Hillsong är sedan en tid tillbaka en del av den svenska pingströrelsen.
Även många av migrantförsamlingarna som vuxit fram på senare tid har engelska namn, exempelvis “Deeper Life Bible Church of Scandinavia” och “Redeemed Christian church of God”.
Är den här engelska namntrenden bra eller dålig?
– Jag skulle inte lägga någon värdering i det, men visst vore det bra med variation så det inte blir strömlinjeformat, säger Nicklas Mörling.
Själv är han aktiv i en församling med det svenskklingande namnet “Tjugofyrakyrkan”, ett namn som signalerar att kyrka är man dygnet runt var man än är. Men Nicklas Mörling säger att de parallellt också använder den engelska översättningen på församlingsnamnet.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
