De vill bli ny ärkebiskop - nu frågas de ut

Vem blir ny ärkebiskop i Svenska kyrkan? De fem kandidater som blivit nominerade frågas just nu ut i Lötenkyrkan i Uppsala.

Det är nästintill fullt i kyrkan och ett förväntansfullt sorl vilar över lokalen innan allvaret drar i gång. De fem kandidaterna som finns kvar i ärkebiskopsvalet ska under dagen frågas ut, en efter en, vilket blir en heldag i Lötenkyrkan.

Utfrågningen går att följa via Svenska kyrkans hemsida.

De fem kandidater som frågas ut är Fredrik Modéus, Martin Modéus, Mikael Mogren, Johan Dahlman och Karin Johannesson.

Först ut

Fredrik Modéus, biskop i Växjö, var förts att frågas ut. Han betonade framför allt vikten av levande församlingar och att de som söker sig till kyrkan helst bör komma till en sådan gemenskap.

– Svenska kyrkan mår bra på somliga ställen, men inte på andra, konstaterade han.

Att satsa mer på gudstjänstfirande såg han som viktigt, men också att rollen som ärkebiskop handlar om att hålla samman kyrkan, både utåt och inåt. Men han ville också rensa i det digra pappersarbetet.

– Vi har på tok för många dokument, vi behöver rensa.

Råg i ryggen

När frågorna blev av mer personlig karaktär lyfte Fredrik Modéus bland annat upp att han är “mycket bekväm” när det gäller att hantera sociala medier, något som många anser viktigt i dessa tider. Han berättade att han redan pressats rejält, då han försvarade böneutropet i hemstaden Växjö vilket skapade ett ramaskri i vissa grupper.

I övrigt önskade han sig en kyrka med mer råg i ryggen och ansåg att det finns intressantare berättelser än den om att Svenska kyrkan tappar medlemmar.

Favoritens ord

Nummer två att frågas ut är Martin Modéus, biskop i Linköping. Det är också han som har någon slags favoritroll i ärkebiskopsvalet då han fått flest röster i nomineringsval samt i Dagens prästenkät.

– Jag är en församlingskramare, betonar Martin Modéus då han talar sig varm för den lokala församlingen.

Flera gånger under intervjun återkommer han till det temat och att de flesta stöter på kyrkan i sitt lokala sammanhang.

En brobyggare

Men att gå in i sak på vad det betyder ville han inte, även om han sa sig vilja vara en aktiv röst i samhällsdebatten.

Martin Modéus beskrev sig själv som en brobyggare och sade att han som ledare vill visa på den kristna trons relevans.

– Det finns massor av människor som tror, men som inte tror att kyrkan räknar med deras tro, sa han.

Som ärkebiskop sa han att hans uppgift är att hjälpa folk att tro, inte minst bultade hans hjärta för att hålla kvar unga i kyrkan.

När det gäller sociala medier gav sig biskopen även på en vågad recension.

– Facebook är som en god middag med vänner. Twitter är som ett krogslagsmål, sa Martin Modéus och drog ned ett av många skratt.

Frågan om kallelsen

Tredje biskopen att frågas ut var Mikael Mogren, som fick frågan om han kände en kallelse.

– Den frågan hade jag hoppats att slippa, svarade han, vilket väckte en del nyfikenhet.

Sedan förklarade att han kände inte något större inre tryck att försvinna från Västerås stift där han är verksam. Snarare beskrev han det som ett ansvar han är beredd att ta.

– Man får lyfta de mantlar som hängs på en, formulerade sig Mikael Mogren.

Det biskopen gång på gång återvände till under samtalet var att den kristna tron och den kristna kulturen är på väg att försvinna, vilket han var mycket sorgsen över.

– Att sprida kristen tro till nästa generation är en ödesfråga, löd hans budskap.

Skratt med biskop

Strängnäs biskop Johan Dalman har gjort sig känd som Sveriges roligaste biskop, och det märks när han frågas ut Uppsala, där de församlade lockas till skratt flera gånger om.

Men allvaret fanns också där, bland annat om den kallelse Johan Dalman säger sig ha till kyrkan och för Jesus, även om han inte direkt uttalade någon vilja att kliva in i en ärkebiskopsroll.

Sin egen tro beskrev han som en bevarad barnatro.

– Jag har inte kommit längre.

80 procent Jesus

Biskopen berättade också om den frimodighet som infinner sig då han sätter på sig prästkläder och tar på sig korset, “ett hoppets tecken” som han själv beskrev det.

– Vi lever i en romantisk bild att de vi talar till har stora förkunskaper, sa Johan Dalman då han konstaterar att det numera finns stora brister i kristen tro.

Därför, menade han, ska man som kyrka inte vara rädd att prata om det enkla eftersom kyrkan numera behöver slåss mot okunskapen. Även om han menade att kyrkan måste uttala sig i samhällsfrågor lanserade han ändå 80-20-regeln, det vill säga att 80 procent ska handla om Jesus.

– Någon måste prata om Jesus i samhället, konstaterar Johan Dalman.

Lyfter mystik

Kvinnorna först, brukar det heta. Men i denna hearing fick den enda kvinnliga kandidaten vänta till sist, det vill säga Uppsalas biskop Karin Johannesson.

Hon inledde med att berätta om sin kallelse till präst, som kom redan som 15-åring. Nu säger hon sig vara redo att axla ansvaret som ärkebiskop om hon blir vald, men att någon ny kallelse inte kommit längs vägen.

När Karin Johannesson berättar om situationen i Sverige konstaterar hon att det finns en stor andlig längtan i dag. Som ärkebiskop skulle hon vilja bygga vidare på det och lyfte själv fram mystiken som metod.

Samtidigt konstaterade biskopen att många i Sverige i dag har tappat förmågan att tala om tro, att även om många har en tro har man ändå tappat språket.

– Därför måste vi tala om tro som något vardagsnära, menade hon.

Karin Johannesson sa också att om hon blir ärkebiskop vill hon odla en mer eftertänksam samtalskultur, med både andlighet och lite filosofi.

– Jag är inte förtjust i polariserande debatter.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.