Nyheter
Det oväntade förslaget som kan rädda kristna friskolor
“Det finns nästan ingen person som förstår vad konfessionell betyder”
Jan Rosman, ordförande i Kristna friskolerådet, är oerhört kritisk till de politiska förslagen att förbjuda konfessionella friskolor. Fast egentligen skulle han kunna tänka sig ett helt annat upplägg som han tror skulle punktera hela den förbudsdebatt som nu förs.
VISBY. Valåret 2022 är konfessionella friskolor återigen hett omdebatterade. Socialdemokraterna har länge gått i bräschen för att införa ett totalförbud och statsminister Magdalena Andersson (S) tog bland annat upp det i sitt tal i Almedalen. Även Liberalernas Johan Pehrson gjorde samma markering.
När debatten blossade upp under ett “G som i Gud”-seminarium slog det också gnistor, det märks att frågan engagerar och polariserar.
Fast egentligen skulle det inte behöva vara så. Det menar Jan Rosman, ordförande för Kristna friskolerådet, som var på plats i Visby för att försvara de kristna friskolornas intressen. Han driver själv via stiftelsen Agape flera skolor på kristen grund och berättar att söktrycket är så pass högt att han gärna skulle expandera.
Ändra lagen
För att få ett slut på alla krav på att förbjuda de religiösa friskolorna har Jan Rosman ett något oväntat förslag.
– Ordet konfessionell är problematiskt, säger han till Dagen.
– Det finns nästan ingen person som förstår vad ordet betyder, och begreppet icke-konfessionell är ännu mer komplicerat.
Därför menar han att det enklaste vore om ordet plockades bort ur lagstiftningen och att det inte skulle gå att driva konfessionella friskolor. I dag finns det en sådan möjlighet och cirka 70 skolor har deklarerat att de driver sin skolverksamhet på konfessionell grund.
Vanliga friskolor
Jan Rosman menar att om ordet konfessionell plockades bort skulle det fortfarande vara möjligt att bedriva kristna friskolor, som då enbart skulle registreras som friskolor. De skulle precis som i dag följa skollagen och ha en allsidig undervisning, men också kunna erbjuda en frivillig andakt för eleverna. Om en skola sedan inte skulle hålla måttet så skulle det inte finnas särskilda “konfessionella” regler, utan alla friskolor skulle ha exakt samma förutsättningar.
Jan Rosman menar att ord som konfessionell och icke-konfessionell har gett upphov till en rad juridiska snårigheter.
– Uttrycken har också medverkat till en enorm polarisering i debatten.
Den konfessionella säcken
Dessutom beskriver han det som att det gillrats en fälla för de skolor som drivs på konfessionell grund.
– Först vill politikerna stoppa oss i den konfessionella säcken, med andra konfessionella grupper där vi har få beröringspunkter, bara för att sedan kunna förbjuda oss.
Jan Rosman säger att det här är en farhåga han haft länge, redan när friskolereformen och möjligheten att få starta konfessionella friskolor kom på 1990-talet, tänkte han att det på sikt skulle leda till att politikerna ville förbjuda skolformen.
– Nu är vi framme vid den dagen.
Men du driver själv kristna friskolor som klassas som konfessionella. Om du lever som du lär, varför inte registrera om dem till vanliga friskolor?
– För att jag måste vänta ut den här debatten och se var den landar, svarar Jan Rosman.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
