Diakonia: Fel att kalla Israel för en apartheidstat

Israel är ingen apartheidstat och begreppet är helt irrelevant. Det säger Diakonias Joakim Wohlfeil, som i stället menar att vad debatten borde handla om är om Israel gör sig skyldig till brottet apartheid.

Han beskriver det som två hejarklackar. Den ena jublar åt allt som ser ut att gynna palestinierna och den andra åt allt som ser ut att gynna israelerna. Så när anklagelserna om apartheid dyker upp står de båda hejarklackarna redo att inta sina på förhand bestämda positioner.

– Det som är olyckligt är att ordet apartheid har blivit ett slagträ i debatten, säger Joakim Wohlfeil, policyansvarig i frågor som rör väpnade konflikter på Diakonia.

– Jag förstår att det beror på att ordet apartheid ett så stort symbolvärde. Men det används alltför ofta som ett skällsord där det juridiska begreppet hamnar i bakgrunden. Då har man helt missat poängen.

Kyrkomötets beslut

Frågan om Israel gör sig skyldig till apartheid kom upp på agendan förra året i och med kyrkomötets beslut att Svenska kyrkan lyfta frågan om en utredning i internationella ekumeniska organ. Fortfarande debatteras beslutet och nyligen gick Posks styrelse ut och markerade avstånd, samtidigt har Israels utrikesminister varnat för en våg av apartheidanklagelser det kommande året.

Varför har anklagelserna dykt upp över huvud taget?

– Dels har flera regeringar varnat Israel för att man riskerar gå mot apartheid, dels har människorättsorganisationer slagit fast att brottet apartheid kan bevisas, säger Joakim Wohlfeil.

Det handlar om Human Rights Watch och B’Tselem, som förra året landade i att begreppet apartheid är relevant när det gäller Israels hantering av palestinier på ockuperat område.

Ingen apartheidstat

Joakim Wohlfeil säger att var man än står i frågan finns det en sak man inte kan göra; att stämpla Israel som en apartheidstat. Anledningen är att när begreppet apartheid används i juridiska sammanhang handlar det inte om att sätta epitetet på ett land, utan snarare se om “brottet apartheid” har begåtts.

Många i debatten som försvarar Israel har pekat på att araber bosatta i landet på det hela taget har samma rättigheter som den judiska majoriteten och avfärdar därmed anklagelserna. Vad de då missar är att kritiken mot Israel primärt handlar om situationen på Västbanken och Gaza och att det är i de ockuperade områdena frågan om apartheid är relevant.

Två system

På Västbanken finns exempelvis olika juridiska system, där palestinier och israeler har olika rättigheter och där den ena parten är mer skyddad än den andra. Joakim Wohlfeil konstaterar att Israel påverkar livet för samtliga palestinier på ockuperat område, exempelvis var de kan resa, vilket rättsskydd de har och hur de kommer åt sina odlingsmarker. Det är här som Israel skulle kunna göra sig skyldig till apartheid, något som det alltså råder delade meningar om.

Vad finns det som talar för att Israel tillämpar apartheid?

– Det som talar för är att det förekommer en långsiktig diskriminering på ockuperat område, där palestinier och israeler har olika rättigheter, säger Joakim Wohlfeil.

– En del av de åtgärder som Israel har tagit till går att förklara av säkerhetsskäl, medan andra åtgärder inte kan förklaras på det sättet.

Som exempel tar han hur bosättare kan utöva våld riktat mot palestinier, utan att den israeliska armén ingriper. De har också ett svagare skydd för sin egendom, vilket heller inte kan förklaras med säkerhetsargument.

Vad talar emot?

– Det som talar emot är att man anser att Israel inte har för avsikt att långsiktigt utöva förtryck, säger Joakim Wohlfeil.

Han säger att de jurister som försvarar Israel hänvisar till att det finns en vilja till en fredsprocess och att komma fram till en politisk lösning på konflikten med palestinierna. För att apartheid ska vara relevant handlar det nämligen om att det måste finnas en uttrycklig vilja att tillämpa olika regler för olika grupper, precis som i Sydafrika där apartheid var en uttalad politik.

– Menar man att Israel inte har som långsiktigt syfte att förtrycka eller förflytta ett annat folk så är det inte apartheid, säger Joakim Wohlfeil.

Politisk bedömning

Han konstaterar att det därför krävs en politisk bedömning om man i nuläget vill slå fast att Israel gör sig skyldig till apartheid.

– Så när människorättsorganisationer säger att det råder apartheid menar de att det inte finns en seriös vilja till en fredsprocess. De resonerar att den nuvarande situationen kommer att fortsätta i överskådlig tid och att Israel har som strategi att etablera fler bosättningar och ta över mer mark.

Vad säger ni i Diakonia?

– Att vår roll är att berätta om situationen för civilbefolkningen och utbilda om internationell rätt. Vi har i dagsläget inte underlag att slå fast att situationen är permanent och därmed avgöra om det råder apartheid.

Palestinska problem

Anklagelser om apartheid har enbart använts mot Israel, den ena parten i konflikten. Joakim Wohlfeil säger att det beror på att det inte passar in på de palestinska områdena. Däremot finns det många andra problem att fokusera på och andra konventioner man skulle kunna hänvisa till för att belysa den palestinska situationen.

– Human Rights Watch och andra MR-organisationer har slagit fast att den palestinska myndigheten bryter mot de mänskliga rättigheterna då de torterar och fängslar oliktänkande. Även i Gaza begår Hamas grova människorättsbrott mot sin egen befolkning, säger Joakim Wohlfeil.

– För oss i Diakonia finns det en viktig poäng med att tillämpa hela folkrätten, då den riktar sig mot alla parter i konflikten.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.